En gemenskap som håller på att ”vittra sönder”. Så beskrev statsministern relationen mellan förort och bruksort å ena sidan och innerstaden å andra sidan i sitt årliga jultal. Därmed är han en i raden av politiker som väljer att belysa polariseringen mellan stad och land. Statsministerns oro är sannolikt en konsekvens av de politiska händelser som den senaste tiden gjort stort avtryck i vår omvärld. Är det inte då underligt att hans regering nu väljer att lägga fram ett politiskt förslag, en straffskatt på transporter, som ytterligare förstärker klyftan mellan de som bor i staden och de som bor på landsbygden?
I slutet av februari presenteras ett förslag om kilometerskatt på lastbilar. Detta innebär att alla tyngre fordon, utöver dieselskatt, också kommer att behöva betala ett visst antal kronor per kilometer. Sveriges dieselskatt är världens näst högsta. Tillsammans med den föreslagna kilometerskatten, kommer vi att hamna i toppen över världens högsta straffskatter på transporter.
Problemet med en kilometerskatt är att den som namnet antyder slår hårdast där avstånden är som störst. I Sverige, ett av Europas mest glesbefolkade länder, kommer det framför allt att drabba de som valt att bosätta sig utanför storstäderna. Familjer på landsbygden frågar sig varför deras matkasse ska belastas med världens högsta transportskatter.
Landsbygdens företag drabbas också hårt och en lång rad företagare verksamma runt om i landet har berättat om hur kilometerskatten hotar deras framtid. Skogsnäringen och mjölkbönderna tillhör de som drabbas hårdast. De kommer att få se sin konkurrenskraft gröpas ur när kostnaden för deras transporter ökar. I förlängningen hotas både Sveriges konkurrenskraft och tillväxt, framför allt jobben på landsbygden.
Ett vanligt argument för kilometerskatt är att det kommer att leda till en överflyttning av transporter från lastbilar till tåg och båt, och därmed till lägre koldioxidutsläpp. Detta påstående har dock utretts med slutsatsen att det, för de flesta godstransporter, inte finns någon överflyttningspotential. Därmed kommer kilometerskatten öka företagens kostnad utan att ge några incitament för att bidra till en hållbar utveckling.
Det bedrivs i dag ett aktivt arbete inom alla sektorer av transportnäringen för att minska miljöpåverkan och därmed uppnå klimatmålen i enlighet med FN:s klimatpanels vetenskapliga underlag, överenskommelsen i Paris och i EU:s gemensamma klimat-politik. De viktiga klimatmålen kan nås utan att skada den svenska landsbygden, genom till exempel energieffektivisering, biodrivmedel och elektrifiering.
Statsministern har den sista tiden rest runt och uppmärksammat livsvillkoren utanför storstäderna. Det skulle framstå som mycket märkligt att som avslutning på den resan lägga fram ett förslag om ytterligare en straffskatt på landsbygden!