Apropå artikeln om Ali Ayub. I januari 2015 träffade jag Ali och hans gode man Bo Jacobsson i Solbergaskolan, för inskrivning. Ali var då en rätt blyg pojke som kunde säga ”Hej” och inget mer. Min syster och jag hade honom i svenska tillsammans med flera ensamkommande pojkar från Afghanistan. Efter ett tag fick han mer och mer förtroende för oss och kunde till och med vara lite småbusig och leka med sin nya kompis, telefonen.
Allteftersom blev han flitig och lärde sig snabbt det nya språket. Inte bara i skolan dock, han började spela fotboll och talade då svenska med sina spelkompisar. I dag talar Ali bra svenska och går på preparandkurs på gymnasiet och vill utbilda sig till elektriker. Han är med andra ord väl integrerad på Gotland efter två år.
Nu vill regionen skicka Ali till Umeå med motiveringen ”det blir kaos om man börjar ’bolla runt’ med ensamkommande”.
För mig låter motiveringen rätt skum, det är ju det regionen vill ”bolla runt” med Ali!
Jag skulle önska att regionen tänker ett varv och att Ali får stanna här på Gotland där han rotat sig och trivs med både kompisar och oss andra som bryr sig om honom.