Vården är en av valrörelsens viktigaste frågor. Vi är nog alla överens om att vård är bland det viktigaste vi får för våra skattepengar. Men hur mycket vård får vi egentligen för våra skattepengar? Trots att det är få länder som lägger lika mycket på sjukvården som Sverige får vi faktiskt alldeles för lite vård för våra skattepengar. Istället för att prata om det försöker de politiska partierna nu överträffa varandra i vem som kan satsa mest resurser på vården. Men det är knappast för lite resurser som gör att det är svårt att få träffa en läkare eller att Sverige har längre vårdköer än nästan något annat land.
I Sverige lägger vi mer på sjukvården än i de flesta andra länder. Det är bara USA, Schweiz och Tyskland som lägger mer resurser på sjukvården per capita än oss. Trots att vi lägger så mycket resurser på vården har vi färre vårdplatser än alla andra EU-länder och inte ens hälften så många som genomsnittet i EU.
Tvärtemot vad man ofta hör i debatten har vi nog heller aldrig haft lika många läkare som vi har idag. Det är bara ett fåtal länder som har fler läkare än Sverige, det stora problemet är att svenska läkare under många år träffat betydligt färre patienter än läkare i andra länder. Medan snittet bland utvecklade länder ligger på ungefär 2 500 patientbesök per år träffar svenska läkare knappt 1 000 patienter om året. Det beror nog inte på att svenska läkare är latare än läkare i andra länder, utan på att de tvingas lägga allt för mycket tid på saker som administration, registrering, dokumentation och krånglade IT-system.
I en internationell jämförelse kan man konstatera att vi borde få mer vård för pengarna än vad vi får idag. Samma bild framträder vid en jämförelse mellan svenska sjukhus. I en rapport från Svenskt Näringsliv konstateras att landstingen skulle kunna frigöra nästan 20 miljarder varje år om alla sjukhus förbättrade sin produktivitet med fem procent och sjukhus som ligger under genomsnittet lyfter sig till den genomsnittliga nivån.
I valrörelsen kommer många politiker presentera enkla lösningar om mer resurser till vården. Då gäller det att vi inte glömmer att problemet i svensk sjukvård i första hand inte handlar om för lite resurser utan om dålig styrning och organisering. Mer tid för vård och färre politiker som lägger sig i verksamheten är vad svensk sjukvård behöver. De nya skattepengar som många politiker lovar kommer nog däremot varken göra till eller från.