Gunnar Pettersson har flera bra synpunkter i sin insändare från den 21 mars. Just nu mäter vi historiskt låga grundvattennivåer och det är inte bara den allmänna dricksvattenförsörjningen som ställs inför stora utmaningar, utan också de många hushåll och verksamheter som är tar sitt vatten från enskilda brunnar.
Våtmarker kan vara ett sätt att behålla nederbörd på ön, men lokala förutsättningar, planering, lokalisering och rådighet är faktorer som spelar roll.
Länsstyrelsen arbetar med att genomföra de beslut som riksdag och regering fattar, det är alltså inte Länsstyrelsen som väljer vilka frågor eller åtgärder som ska prioriteras. Vi kan inte heller köpa mark för att anlägga våtmarker på Gotland. Däremot kan den som har en lämplig mark söka miljöinvesteringsstöd för att anlägga eller restaurera dammar och våtmarker.
I Landsbygdsprogrammet finns åtgärder med målet att förbättra vattenkvalitén. På vår hemsida kan du läsa mer om det i den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. I samarbete med SGU har Region Gotland tagit fram en rapport om våtmarker och grundvattenbildning på Gotland. Rapporten berör inte bara våtmarker utan lyfter även fram konstgjord infiltration, dammar och mer naturliga flöden av vattendrag och diken som möjliga alternativ för att behålla mer vatten på Gotland.
Du hittar rapporten på SGU:s hemsida.
Just nu pågår även ett omfattande arbete med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Gotland. Tillsammans med Region Gotland och LRF tar Länsstyrelsen ett helhetsgrepp om frågan och jobbar med en kartläggning över öns vattenbehov – både i dag och på längre sikt. Vattnet på Gotland är, precis som Gunnar Pettersson konstaterar, den viktigaste förutsättningen för liv och att värna vattnet är en angelägenhet som berör oss alla.