Nu är det dags för biskopsval i Visby stift. Många känner sig kallade att kröna sin kyrkliga karriär med Mitran, några slår själva på trumman andra använder lobbying. Men förutom viljan att nå en fin titel och god lön krävs: djup kunskap, inre resning och kompass, fasthet, ödmjukhet att tjäna och goda ledaregenskaper för att värdigas ämbetet och Petri nycklar. Tyvärr har senare tiders biskopar blivit mer av ceremonimästare och de har tappat dialogen med sina församlingar och fåren har därmed saknat sin ledare.
På lördagen ska biskopskandidaterna intervjuas i Visby domkyrka och bland dem återfinns nuvarande domkyrkoprosten från Växjö som 2014 tävlade om biskopsposten i Växjö stift. På kort tid har denne klättrat från kyrkoherdetjänsten 2006 i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin med cirka 20 medarbetare till nämnda tjänst 2011 i Växjö pastorat med drygt 15 gånger så många medarbetare.
Valet till biskop i Visby stift den 15 februari gäller inte enbart de 39 församlingarna på ön utan också de cirka 46 utlandsförsamlingar runt om i världen, tillsammans en högst mångfacetterad skara av cirka drygt tusen medarbetare.
Det är naturligt i intervjuer att på älskvärt sätt lyfta fram sina gynnsamma sidor och stort ansvar ligger på intervjuare att utifrån grundlig research ställa kritiska frågor som kan utgöra en hållbar grund för val av en fruktbärande ny biskop.
Under senaste fyraårsperiod har Svenska kyrkan genomgått en välmenad, men på många sätt introvert och destruktiv omorganisation. Fyra års erfarenhet av nämnda kandidats arbete med fokus på yta, förvaltning och positionering snarare än ledning gör att vi varmt rekommenderar att känna honom noggrant på pulsen och även lyssna på de får som han nu är satt att leda. Vi önskar Visby stifts och alla utlandsförsamlingar en biskop i tiden och för framtiden!