Teknikutvecklingen gör att miljontals jobb kommer att försvinna, men vi har mindre att frukta från robotarna än vad många tror. En ny rapport från World Economic Forum visar att fler arbetstillfällen skapas än som försvinner de närmaste åren.
För individerna finns ändå stora utmaningar. Kompetenskraven förändras. Personer med rutinartade arbeten kommer att drabbas hårdast då det är deras jobb som lättast kan ersättas. Det är därför inte säkert att den som förlorar sitt arbete också är den som får ett av de nya jobben. Uppemot en halv miljon svenskar måste förnya och förbättra sina kunskaper för att hänga med i utvecklingen.
Det handlar inte om nya, långa högskoleutbildningar, utan snarare om kortare insatser för att hålla kunskaperna uppdaterade. Detta förutsätter att utbildningsystemet är anpassat efter dessa behov. Trots allt tal om livslångtlärande saknas ofta möjligheten att gå in och ut ur vuxenutbildningen, högskolan eller yrkeshögskolan under arbetslivet.
Också företagen måste arbeta med att utveckla sitt humankapital för att vara konkurrenskraftiga. Svårigheterna att rekrytera nya medarbetare har utvecklats till en ren kompetenskris. Men i stället minskar näringslivet investeringar i medarbetarnas kompetens. Siffror från Eurostat visar att företagens kostnaden för personalutbildning har minskat med 24 procent eller motsvarande sju miljarder kronor på bara tio år.
Det är den andra sidan av globaliseringen. En allt kraftigare kostnadskontroll krävs för att vara konkurrenskraftig på kort sikt. Företagen har inte längre råd med det produktionsbortfall som en längre utbildning kräver.
Samtidigt är det en falsk motsättning. Rapporten från World Economic Forum visar tydligt att dessa kompetensinvesteringar inte bara är nödvändiga, utan också är ekonomiskt lönsamma på längre sikt.
Vi ser i omvärlden hur flera länder tar ett helhetsgrepp för att bli vinnare i den strukturomvandling som pågår. Ett sådant grepp är att sprida riskerna vid kompetensinvesteringar.
I stället för att låta företaget ta hela kostnaden finns en möjlighet att göra avdrag i deklarationen för utbildningskostnaderna. Detta gör att företagen vågar utveckla medarbetarnas kompetens, trots risken att de lämnar företaget efter avslutad utbildning.
En liknande möjlighet finns redan för köp av fysiskt kapital som varor och lokaler. Det kan låta som en självklarhet, men det borde vara lika lönsamt för ett företag att investera i en maskin som i medarbetarnas kunskaper.
Våra beräkningar visar att ett sådant system med avdrag för kompetensinvesteringar skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.