Vaknar 04:21 grubblar och grunnar på framtiden i mitt älskade hem med fantastisk flack och stilla natur runt omkring. Ångesten kniper till i mellangärdet och tårarna börjar rinna. 

Orsaken är de planerade vindkraftverken i Forsviden som skrivits mycket om i media under många år. Vindkraftverk vars storlek är svår att förstå, så höga, så många, högre än Turning Torso i Malmö och en vingbredd runt 90 meter, med vitt blinkande ljus, med ljud i högre luftlager än tidigare, som sprider sig längre på ett helt annat sätt än vi kan ana, med skuggbildning. 

Och allt detta precis vid mitt hem. Örnars liv och leverne har det skrivits om i detta ärende, men inte ett ord om människorna under alla dessa år. 

Varje gång jag trott att planerna är nedlagda har de poppat upp igen med jämna mellanrum och gett mig ångest och oro i hela kroppen.

Tänker på hur personer med stort inflytande nu verkar vilja tvinga fram ett tillstånd för dessa stora vindkraftverk som kommer att förändra landskapsbilden radikalt och långväga då de planeras att byggas i lågväxt tallskog.

Tillstånd som förmodligen kommer att säljas till något stort utomsvenskt vindbolag så snart de är klara för det kommer krävas många miljarder för att bygga dem. 

Kanske också elen kommer exporteras till andra länder som det nu finns planer i ett område på fastlandet där all el ska gå till Finland. Kanske ett vindbolag som bara ser Gotland som ett exploateringsområde och inte en unik plats som alla inom vår besöksnäring vill framhäva för att locka besökare hit.
Tänker på att örnarna har två kilometer frizon kring sina bon, men människor har bara en rekommenderad frizon på en kilometer. Den bestämdes då vindkraftverken låg runt 70 meters höjd och inte som nu 210 meter.
Tänker på alla tusentals transporter som kommer krävas, alla stora ingrepp i området med byggnation av vägar, dragning av ledningar, påverkan på vatten, flora och fauna och återigen påverkan på människor.
Tänker vidare – vilka alternativ har jag? Överklaga, men det har vi gjort ända från start, över 100 närboende personer. Sälja, men vem vill köpa under dessa förhållanden? 

Så egentligen är enda alternativet att bo kvar, må dåligt och sakna tystnaden och lugnet som funnits och ringa doktorn och få några lyckopiller för att slippa gråten och lindra ångesten. 

För det är nog inte troligt att de som förespråkar dessa extremt stora vindkraftverk kan tänka sig att upplåta mark runt sin egen husknut istället eftersom de är så mycket för detta. Hade varit bra efter så många här är emot.