Varför skulle Gotlandshem satsa utanför Visby?
Det är ju en befängd tanke, Gotlandshem är ett aktiebolag utan andra styrande värderingar än just vinst och avkastning. Dock är det en fråga som infinner sig när man läser Kalkhälls uttalande om att bostäder inte är efterfrågade utanför Visby. Vilka frågor är ställda? Till vilka gotlänningar? Eller potentiella sådana? Är det rimligt att skanna av bostadskön och formulera svar utifrån dessa siffror?
Hemse behöver fler bostäder! Låt vara att Region Gotland är ägare till bolaget men någon styrning eller målskrivning för verksamheten tycks inte ha formulerats. Vi har idag i hela landet en förödande förflyttning av såväl människor som kapital och servicefunktioner till de urbana områdena.
På Gotland är det naturligtvis Visby som är mål för dessa satsningar. Det blir närmast patetiskt att lyssna till företrädare för ”hela Sverige ska leva” och projektmedel som ska satsas för att landsbygden ska ”fatta mod” och hålla ut….och i bästa fall utvecklas. Nu är det ju så att på landsbygden bor det inte en massa ömkansvärda mindre reflekterande individer utan i väldigt hög grad kompetenta och driftiga människor som trots centraliseringar försöker hitta sina egna lösningar och verksamhetsförutsättningar.
Hur många miljoner har regionen investerat i anläggningar och skolor i Visby med omnejd under de senaste åren? Hur mycket har regionen investerat i motsvarande verksamheter ute på landsbygden under motsvarande tid?
Läste i tidningen att ett studenthem vid folkhögskolan i Hemse hotas av stängning och rivning trots att det eftersatta underhållet varit känt i mer än 10 år. Enligt uppgift är det en väl fungerande verksamhet med hundratals fastlänningar som studerar. Under samma tid har hundratals miljoner satsats på gymnasium, kryssningskajer, förskolor...
Det är säkert kloka och väl investerade pengar men om man samtidigt riskerar att underminera förutsättningarna för väl fungerande verksamheter på landsbygden, då får frågan en annan dignitet. Låt vara att regionen inte rår på Kalkhälls strategier, eller möjligen inte har intresse av det, så styr man åtminstone över sina egna investeringar. Om vi ska behålla några centralorter, knutpunkter på Gotland utanför Visby, då är det hög tid att agera. Så många politiker som uttalar sitt stöd för ”hela Gotland” men som i budgetprocessen gömmer sig bakom nödvändiga prioriteringar. Landsbygden behöver politiker som tror att livet på landet är möjligt och som vill att hela Gotland ska leva.