Jag ser ännu en semesterbild i mitt flöde. Ett glas vitt vin höjs i motljus. Och jag tänker som jag alltid gör: hur kommer det sig att den här alkoholnormen är så fruktansvärt stark och hur kommer det sig att vi inte pratar mer om vad och hur den påverkar oss och människor omkring oss?
Det är något med semester som får oss att dricka så mycket mer. Det är kanske kombinationen av ledighet, att det ska firas och känslan av ”utomlands” som vi svenskar älskar så mycket. Den kombinationen skapar tillfällen att fira. Och det flera veckor i sträck. Jag hör familjer både planera aktiviteter och samlas kring alkoholintaget. ”Ska vi ses vid poolen vid 11 för en öl?” ”Vem ser till att vin inhandlas till middagen?” och plötsligt har middagen glidit över i drinkar. Däremellan läggs ännu en glittrande bild upp på glaset rosé bredvid en skål med chips. Vem tänker på barnen undrar jag och får till svar att de är vana att se sin pappa full.
En storbildsskärm sätts upp på Donners plats för att visa fotbolls-VM. Så bra initiativ! Vad roligt att både barn och vuxna kan samlas för en aktivitet som förenar och ger oss pepp mitt i den ena rapporten efter den andra om klimatkaos i form av bränder, torka och översvämningar. Men så läser jag samtidigt att regionen har tummat på regeln om att servera alkohol från klockan 11 och gett tillstånd att servera alkohol från klockan 09 då matchen börjar. Behöver vi verkligen mer och fler tillfällen och tider att dricka alkohol på?
Jag möter folk som liksom jag börjat jobba för några veckor sedan och som beskriver hur skönt det ska bli med helg igen. Skönt med ledigt så att vinet kan korkas upp. Och allt jag tänker på är hur extrem den här normen är. Hur vi har anpassat oss så mycket till den att vi liksom glömt bort vad den gör med oss. Och de runtomkring. Enligt självrapporteringsstudier ökar svenskars alkoholkonsumtion med nästan 70 procent i juli jämfört med i februari då vi dricker som minst. Och varannan svensk dricker mer under sommaren. Lika många, alltså varannan svensk, ser också positiva inlägg om alkohol på sociala medier. Framförallt unga menar att de påverkas att dricka mer när de ser sina vänner posta bilder på alkohol i sociala medier. Det måste vara jordens mest självsäljande produkt. Det ser ju så trevligt ut det där glittrande glaset.
Och ändå kommer det studier som gång på gång visar på hur skadligt det är för våra egna kroppar att dricka alkohol, men också hur mycket större risken är att ta dåliga beslut, få sämre impulskontroll och faktiskt göra saker som är farliga på riktigt. Som att sätta sig i bilen med alkohol i kroppen, som att bli förbannad och hamna i bråk, som att göra sina barn otrygga.
Jag har sedan barnsben tyckt att det känns obehagligt att se fulla vuxna. Det har alltid känts labilt och som något som i alla fall hos mig skapar olustkänslor. Det tycker jag fortfarande. Att möta en simmig blick gör mig irriterad. Varför ska jag stå och slösa bort min tid på någon som varken kommer minnas vad vi pratat om eller säga något särskilt insiktsfullt (även om mångas övertro på insikter ökar i takt med intaget). Och framförallt, varför ska barn behöva se sin mamma eller pappa bli förändrad, förlora fokus och agera nyckfullt (och hotfullt i sämsta fall)?
När jag var yngre och letade alkoholfria alternativ var de få. Och inte särskilt goda. Idag har vi en uppsjö av otroliga drycker, med fantastisk smak och med fördelen att de inte har någon som helst dålig eftersmak! Det finns alkoholfritt öl, vin och festliga bubblor som dessutom kommer med den goda nyheten att de både är bra för kroppen och plånboken.
Vi har dessutom det stora nöjet att vi kan välja gott och närproducerat. I onsdags var jag och en vän på barrunda i Visby och kunde njuta av både must från Halfvede och Gotlandsägda Sparkling tea. Och vet ni, det glittrar precis lika fint i glaset.