Jag glömmer aldrig det år som mamma gick på Folkan. Jag var bara sex, sju år, men jag minns att vårt liv förändrades. Jag minns en glad mamma! Som fick lära sig nya grejer om sitt största intresse, fotografering. Jag minns mörkerrummet. Fotona som på ett alldeles magiskt vis kom fram där i mörkret, under vätskorna.
Hur vi hängde upp dem med nypor på linor i taket. Hur stolt mamma var. Hur hon växte.
Jag minns alla människor som fyllde vårt hus. Många kvinnor. Varma, glada kvinnor fyllda av kreativ glädje. Till julen fyllde de vårt hus när de tillverkade karameller till någon marknad. Också det minns jag som helt magiskt.
Hela tillvaron, hela vår värld, liksom öppnades, förstorades, under det där året.
När jag var 20 gick jag själv på Folkhögskola, fast i Göteborg. Kvinnofolkhögskolan, naturligtvis. Heldriven av kvinnor, för kvinnor. Jag läste feministisk teori i ett år. Alla tjejer i klassen gjorde slut med sina pojkvänner det året. Vi gick på flatklubbar, lärde oss laga vegetarisk mat i det gemensamt drivna skolköket.
Jag fick nya vänner och via dem ta del av en helt ny del av samhället. Min värld öppnades, förstorades och i mig föddes livsavgörande tankar och insikter som jag kommer att bära med mig livet ut.
Så här skriver Berit Larsson, lärare, folkbildare och Sveriges första doktorand inom genusvetenskap, som även var min lärare på Kvinnofolkhögskolan: "Folkbildningen och folkhögskolan, är en studieform som inte i första hand har förberett människan för att förtjäna sitt levebröd, utan syftat till en livslång självbildning, till att förbättra samhällsengagemang, till solidaritet och ökad handlingsberedskap. Många är de vittnesmål som betygar att tiden på folkhögskolan ibland har inneburit livsavgörande förändringar och många gånger inneburit början till ett livslångt samhällsengagemang."
Sedan 1876 har Folkhögskolan på Gotland, med alla sannolikhet, bidragit till en större, mer öppen ö. Det kanske mest fantastiska med den är att den är placerad så fiffigt, i Hemse och Fårösund, vilket håller liv i två landsbygdssamhällen. Något man tänker att Centerpartiet kanske borde uppskatta.
Men Centerpartiet är ett högerparti. Det märks nu. Och högern har aldrig varit särskilt intresserade av sådant som inte genererar direkta pengar. Nedskärningarna på Gotlands folkhögskola kommer ändå att göra ön fattigare. Om inte på pengar så på mycket annat.