Att åldras som kvinna skiljer sig inte jättemycket från att som ung tjej genomgå puberteten. Konstiga saker händer med ens kropp som man aldrig riktigt hört talas om eller ens sett. Att kvinnors hår kan börja gråna redan vid 35 till exempel, det visste inte jag. Kvinnor färgar ju sina hår. Mina ögonbryn försvann och det blir allt svårare och svårare att ta en selfie. Tar liksom längre tid.
På exakt samma sätt som tjejtidningar, reklam och media i allmänhet matade en med ideal och tips och trix för att på olika sätt förändra och förbättra utseendet när man var fjorton och inte dög, har sociala medier nu tagit vid.
Alla större kvinnliga influencers i medelåldern dels gör reklam för olika sätt att föryngra och förbättra utseende och när de inte gör det så pratar de om det. Gör innehåll av det. Ifrågasätter normerna ena stunden och pratar tillvägagångssätt andra. "Men jag tycker det är roligt att hålla på och sminka och smörja och ordna. Jag mår bra av det!" utbrast en av dem nyligen i sin podcast. Jag uppskattar visserligen den där komplexiteten. För visst är det sannerligen det man håller på med hela tiden som kvinna: ifrågasätter och faller till föga, ifrågasätter och faller till föga.
Att följa podcastkvinnorna gör det dock så plågsamt tydligt. Man väljer ut de bästa. De mest briljanta, vältaliga, intelligenta och underhållande kvinnorna man kan hitta. De bästa i sitt slag, med tankar man älskar att få ta del av. Tankar de formulerar på olika fantastiska vis. Så börjar de prata om smink och hårborttagning och ögonbryn och träning och kläder och bantning och botox. Aldrig blir det som i just podcastvärlden så plågsamt tydligt hur extremt mycket tid som tas ifrån kvinnor att göra briljanta saker. Vilket enormt maktmedel skönhetsindustrin och skönhetsidealen är emot just kvinnor. Hur vi bokstavligen avbryts och tystas.
En sak som skiljer skönhetshetsen från när man var ung och nu när man ska in i åldrandet, var att det förr åtminstone ifrågasattes. Nu tycks det mer vara något som förväntas av en. Jag förväntas kämpa emot med näbbar och klor när min kropp nu så sakteligen går mot ålderns höst. Den åldrande kvinnan, ack och ve. Henne pratar man helst inte om, i andra fall än om hur det ska motverkas förstås.
Jag trodde faktiskt inte att komplex skulle blossa upp i 35-plusåldern. Men fler lär de bli. Jag har precis köpt livets första ögonbrynspenna och funderar på att investera i en alldeles fantastisk eyeliner som förväntas förbättra mitt utseende med säkert en fem, tio procent. Kampen fortsätter och så vidare.