Torsdag och jag väntar på att bli morfar. Yngsta dottern på BB och vattnet har gått.
Varför är jag så nervös, det brukar ju gå bra?
I förra krönikan skrev jag om Victoria Öjefors Quinn i Västerhejde. Blind sedan födseln och har haft färdtjänst för att kunna jobba. Nu blir hon av med färdtjänsten under sommarhalvåret.
”Bedömningarna görs på individnivå och jag är trygg med att tillståndsenheten gör rättssäkra bedömningar”, förklarar man på Regionens trafikenhet.
Hade samma ”rättssäkra bedömning” gjorts om den drabbade istället varit Hanna Westerén (S) eller Jesper Skalberg Karlsson (M)? Eller självaste landshövdingen?
I spalten Föreningar läser jag i GT: ”Gotlands Frivilliga Samhällsarbetare håller årsmöte på Hagastigen 3 i Visby”.
Vad gör en frivillig arbetare i dagens stressheta samhälle?
Två goda vänner är döda.
Folke Skottling i Bläse och Sven Melander i Stockholm.
Vi gamla kompisar är i den åldern nu.
När frukostbrödet är slut finns två alternativ. 1: Köpa i affären. 2: Baka eget bröd.
Jag har bakat bröd förr. Trevligt och avkopplande:
Väljer ett recept för lantbröd. Enkelt och snabbt: 17 dl vetemjöl, 6 dl vatten, 1 msk grovt salt och 35 g jäst. Knåda ihop, jäsning i 2 timmar. Mera knådning och ytterligare jäsning i 30 minuter. In i ugnen cirka 50 minuter.
Gör annat. 2 timmar. Brödet stenhårt. Idé: Lägger brödet i vatten tills det blir mjukt. In i ugnen på torkvärme (50 grader, 3 timmar). Brödet mjukt men fortfarande blött. Faller sönder i små bitar. Fåglarna glada.
Cyklar till affären och köper en limpa.
Äter den svenske soldaten fortfarande ärstoppa på torsdagar, eller har vi – ve och ofrid! – fått en tacosarmé?
Min första krönika i GT publicerades den 14 april 2003. En evighet har passerat. Förr omskrivna personer, kända och mindre kända, är döda. Den tekniska utvecklingen har vällt in över oss, till glädje för många, psykiskt haveri för andra (inga namn!). Bättre eller sämre liv?
Lite då och då ska jag hämta något jag skrivit under de här åren. På måfå tryckte jag fram detta, publicerat 14 april 2003. En affär i Visby annonserar:
”Hela benen vaxade för 440 kronor. Eller halva för 340”.
Om jag nu väljer vaxning av halva benen, vilken halva handlar det då om?
Gör det ont? Blir benen snyggare? Hur lång tid tar det innan benhåren växer ut igen?
Undrar en som aldrig vaxat förr”.
Och nu är det klart! Åttonde barnbarnet.
Hon heter Siv.