För första gången på drygt tjugo år, så länge jag skrivit krönikor i GT, vet jag inte vad jag ska skriva om. Det är torsdag och i morgon klockan 12 måste krönikan vara klar. Cirka 2 500 tecken lång.
Men inombords är det helt svart.
Visst kan jag berätta att fisket äntligen kommit igång igen. Men fyra flundror på två nät, plus en massa sjögräs, vad är väl det att berätta om? Jag brukar anteckna saker som jag sen kan använda i krönikorna, men idag finns där bara en notering om gotlandslimpa. Är det nånting jag under åren skrivit om, så är det gotlandslimpa. Flera gånger, fast inte så här års. Det är långt kvar till jul.
Trädgården? Jag var ute och krattade ihop en hög med torra nedfallna grenar och våta kastanjelöv och försökte göra eld, men det blev mest rök och... Just nu plingar det till från datorns brevlåda. Ronnie Lundin på Fårö har gjort ett inlägg på Facebook:
”Varför kallas det "bidrag" när sjuka och arbetslösa får ut pengar från sina försäkringar, när det kallas "stöd" när företagen får pengar (som inte är en försäkring) i coronatider. Det om något är väl ändå bidrag? Ur led är orden.” Det kan jag använda. Och Ronnie får svar:
Elisabeth: ”Det beror på vilken politisk inriktning man har.” Carl-Henrik: ”Bra!” Christina: ”Stöd eller bidrag, vad är skillnaden?” Pia: ”Sjukförsäkringen är inte bidrag, det är försäkringsstöd”. Ronnie: ”Ändå är det vanligt bland borgerliga företrädare att kalla det bidrag.”
Letar uppslag i morgontidningen.
Alla vattendepåer på Gotland till brädden fyllda. Ändå bevattningsförbud från 1 maj. Turisternas fel? Men vi som bor söder om Klinte får vattna, tack vare det nya bräckvattenverket på Sudret. Kan det verkligen stämma?
Insändarsidan: ”Älskade gotlänningar. Plantera inte in vildsvin, ni kommer att få ett rent helvete inom några år!” (Marie Solnevik, Småland).
Påminner om rådjursdebatten på 1980-talet. Gotländska jägare ville plantera in rådjur, men regeringen sa nej. För sent, det fanns redan ett mindre antal insmugglade djur på Gotland. Idag har de förökat sig till cirka 10 000.
Och vildsvin fortplantar sig mycket snabbare än rådjur.
Min älskades cancer ska nu börja behandlas med cellgifter. Sjukdomen bestämmer våra liv. Vi försöker leva som vanligt, vi skrattar, vi har våra rutiner, men ändå är ingenting sig likt. Gifterna kan inte bota, bara göra livet lite lättare.
Mejl: bison.gotland@telia.com