När krönikan är färdigskriven bör också brödet jag nu bakar vara klart. Men ätbart? Jag hittade ett intressant recept med surdeg och eftersom jag brukar aldrig lyckas med surdegsbröd, så gör jag ett nytt försök. Problemet är att jag, enligt receptet, inte har rätt slags mjöl. Rågsikt istället för rågmjöl, vetemjöl istället för ekologisk rågsikt, anis istället för kummin.
Och ingen jäst!
Jan Mosander, journalist och nära vän i Stockholm, mejlar en bild på en grupp svamp som han plockat. Han vet att jag är bra på svamp och undrar om de här går att äta.
Jag letar i mina svampböcker och fastnar för tvåstjärnig vitgul vaxskivling. Alltså god.
”Gör en svampmacka och vaknar du nästa morgon då är den definitivt ofarlig!” svarar jag. Men för säkerhets skull skickar han svampbilden till Svampguiden och får svar nästa dag.
”En tjej där tror på någon giftig trattskivling, men ska fråga ytterligare expertis. Jag håller dig underrättad”, mejlar Mosander.
”Skicka iväg packet!”
Rösterna blir alltmer högljudda och hatiska. De har hörts länge, men blev tydligare efter 2015 då flyktingarna från främst Afghanistan och Syrien stod vid vår gräns och vädjade om att bli insläppta. Och statsministern gav dem hopp:
””Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar.”
Vad var det värt? Just då allt, just nu försvinnande lite.
Den Sverigedemokratiska ”familjen” har efterhand blivit allt större, synligare och mera gaphalsig. När jag själv blir utsatt för deras ilska och hat brukar jag svara:
– Om du själv en gång blir tvungen att fly till ett annat land för att överleva, hur vill du då bli mottagen?
Ännu har jag inte fått något annat svar än ilskna blickar och svårtydligt svammel.
Kort rapport om brödbaket.
Jäsning i två timmar för dubbel storlek, men ännu inget synligt.
Och jag ringer Mosander om svampen. Inget svar. Han har väl inte...?
Skulle egentligen kastat trävarpa i Östergarn i helgen. Trävarpa? Ja, man sågar av en skiva från ett träd, karvar ur ett tag för pekfingret och kastar som vanlig varpa.
För några år sen anordnade jag en tvåmannatävling (Rune Wahlgren från Eksta och jag) med varsin gotlandslimpa i min trädgård. Ingen vann.
Ringer Mosander igen. Han svarar. Skönt!
Han har inte provsmakat och inte fått något besked från Svampguiden.
Brödet, en jätteflopp.