Valrörelsen började på sätt och vis på Gotland när Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M) och Anna-Caren Sätherberg (S) besökte 92 Möjligheter på Wisby Strand på tisdagen. I en paneldebatt modererad av Po Tidholm fick de gott om tid att prata om valets viktigaste frågor ur ett landsbygdsperspektiv.
De var rörande överens om det mesta, och de tog alla upp tre av valets viktigaste frågor: Utveckling av landsbygden, omställning till hållbar energi och utveckling av totalförsvaret.
Men vad de alla, inklusive moderatorn, missade att prata om är att dessa tre frågor hamnar i konflikt med varandra på Gotland.
Upprustningen av försvaret har lett till att det lagts en död hand över stora områden som är minst sagt attraktiva och viktiga för att kunna bygga bostäder. Försvaret säger nej per automatik till allt som planeras i södra Vibble, stora delar av Västerhejde, Eskelhem och Tofta. Inte sällan drivs frågor hela vägen upp till regeringen som går på försvarets linje med hänvisning till riksintresse.
Vindkraft är inte heller något försvaret gillar, en nationell debatt pågår om problemen som finns med att bygga havsbaserad vindkraft på många platser runt om i landet. För Gotlands del anser jag, precis som många andra, att just havsbaserad vindkraft vore att föredra framför exempelvis den enorma park med uppemot 300 meter höga vindkraftverk som planeras rakt över mellersta Gotland.
För Gotlands del är byggandet av bostäder avgörande för att den önskvärda utvecklingen ska kunna ske. Norr om Visby ligger flygfältet, i öster har vi naturskyddsområden och i söder skjutfältet. Visby kan växa inom stadsgränserna, men där finns inte mycket byggbar mark kvar. Och i synnerhet inte till småhus och villor som många efterfrågar.
Riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) har lyft motsättningen mellan intressena flera gånger, senast förra veckan fick han visst gehör i riksdagen om en samexistens mellan försvarsintresse och landsbygdsutveckling.
Jag ska erkänna att jag varit för naiv i försvarsfrågan, och jag var raljant när de första nya stridsvagnarna placerades på Tofta för några år sedan. Att avveckla vårt försvar på det sätt som gjordes under 90-talet var ett stort och kostsamt misstag, det inser vi nu med det ofattbara som sker i Ukraina.
Att bygga upp det igen är nödvändigt och viktigt. Men det är minst lika viktigt att vi kan fortsätta att utveckla alla andra delar av vårt samhälle också, och då krävs det eftergifter från båda håll.
Och för Gotland måste dessa motsättningar lösas snabbt.