Jag har aldrig varit särskilt besvärad av myggor, jag är inte rädd för getingar, maneterna i Östersjön bränns inte, eventuella sommarlåtar jag hör på radion kan jag stänga av och jag har inga snyltande släktingar.
Nej, den verkliga sommarplågan är – flugorna. FLUGORNA!!!!
Jag hatar dem!
De finns liksom alltid med – när jag plockar bär eller svamp, tränar eller bara sitter ute. De surrar runt mig, sätter sig på varenda kroppsdel de kommer åt – runt ögonen, munnen, huvudet och öronen. De bara sitter där tills man viftar bort dem. Då kommer de tillbaka fast på en annan kroppsdel. Och som sagt, gärna på öronen, trots att mina varken är särskilt stora eller sticker ut särskilt mycket. Ibland bara sätter de sig helt lugnt på min kropp och tvättar frambenen – så fräckt!!!
Och det är så svårt att förstå vad de egentligen vill.
Varför sätter de sig på en? Varför väljer de alltid/ofta öronen? Varför sitter de på sidan av kylskåpet, på den helt rena diskbänken, på golvet? Om de ville ha mat skulle de väl sätta sig på eventuella brödsmulor eller kanske en liten ostbit på diskbänken? Och på insidan av fönstret i altandörren. Och när man öppna dörren flyger de in igen!! Vad är det de vill ha? Varför flyger de inte bara i väg till bondgården intill och äter kobajs eller något annat som de gillar??
De kommer på natten, surrar, väcker en och ska, som vanligt, alltid sätta sig på mina öron! Det blir inte bättre av att katten ibland får för sig att jaga dem och hoppar runt på min kropp klockan 3 på natten.
Jag har googlat mig blå för att ta reda på hur jag eventuellt kan bli av med dem eller få dem att inte komma nära mig. På en obskyr sajt blev jag tipsad om anisolja som jag efter mycket besvär kunde hitta i en hälsokostaffär. Innan utomhusträning duttade jag olja både här och där men inte märkte jag någon skillnad. Jag var lika populär som utan olja. Det verkar inte finnas något som får de små envetna rackarna att hålla sig borta.
För att hjälpa mig själv, och kanske andra, har jag nu försökt att ta reda på lite mer om flugor och varför de beter sig som de gör. Förhoppningen är att förståelse ska minska frustrationen över att ha 30 flugor surrande runt mig när jag ska äta frukost. Någonting säger mig att det inte kommer att hjälpa...