Domen mot Ing-Marie Wieselgrens mördare kom i tisdags. En dom där han döms för mordet han begick, men också för förberedelse till terrorbrott för vad han planerade att göra mot Centerpartiets ledare Annie Lööf.
För att kunna dömas för terrorbrott krävs att det ska vara bevisat att mordet allvarligt hade kunnat skada Sverige och att syftet med brottet var att injaga fruktan i befolkningen.
Det är självklart så att mord, försök till mord eller planerandet av mord på en politiker ska kunna ses som ett terrorbrott. Men frågan som diskuterats efter domen är varför ett mord på en kvinna som ansvarat för psykiatrins samordning och som på grund av sitt yrke mördats på öppen gata inte ska ses som ett terrorbrott. För om brottet ska injaga fruktan i befolkningen så är det kanske till och med så att det mord som drabbar en person som färre känner till, men som är känd just för sin profession, i större utsträckning injagar fruktan i befolkningen. För det betyder ju att vem som helst kan utsättas.
När ett grovt brott sker vill vi gärna ha en förklaring. Vi vill förstå och vi vill främst hitta en anledning till att det blev just den personens som utsattes. Och så vill vi att den personen ska vara någon som vi inte alls kan identifiera oss med. Det är anledningen till att vi ofta fokuserar på vad offret gjort vid till exempel en våldtäkt. Vi vill gärna förklara brottet med något som funnits i hennes beteende så att vi kan hålla det ifrån oss och göra det mindre troligt att det är något också vi kan utsättas för. Därför är det till exempel överfallsvåldtäkter (trots att de är så få) som många förknippar med våldtäkt och som kvinnor från det att de är flickor får lära sig att de kan råka ut för och lära sig att frukta. Trots att det alltså är ett relativt ovanligt brott påverkar det flest. Och det sker av den anledningen att vem som helst kan råka ut för det och att offren, unga kvinnor, väljs ut slumpmässigt.
På samma sätt, skulle man kunna hävda, blir ett mord på en inte lika igenkänd kvinna, ett större hot än om det endast var riktat mot någon inom politiken. För om hon som ägnat sitt liv åt att behandla, hjälpa och stötta och dessutom sett till de som är svagast, vem kan inte då bli mördad på öppen gata? Hur är det till exempel med de som står för det som andra likasinnade ensamvargar med psykisk ohälsa ser som hot? Så som anti-rasister och feminister.
Enligt Säpo är det de ensamma männen, ensamvargarna, de som agerar ensamma men ofta påhejade av andra röster på nätforum och ofta våldsbejakande extremhöger som innebär ett ökat hot. Ofta är de relativt unga och ofta lider de av psykisk ohälsa. Och de riktar ofta sitt hat mot kvinnor. Så hur kan då ett mord på en kvinna, med en uppenbar koppling till hennes arbete inom psykiatrin, på en plats som mer eller mindre blivit synonymt med demokratins öppenhet inte anses vara ett terrorbrott?
Mest troligt får mordet på Ing-Marie Wieselgren just en sådan effekt att den injagar fruktan hos fler kvinnor. Fler kvinnor som kanske skräms till tystnad, inte vågar delta i offentliga samtal eller som inte vågar välja en politisk bana. Och här har vi alla ett ansvar. Säpo har, förutom att ringa in en ”ny” sorts terrorism också påpekat det självklara. Nämligen att våra ord spelar roll. Dina ord. Det spelar roll för dem som läser orden. Det spelar roll för hur normaliserade vi blir av orden. Och det spelar roll för hur de som lever sitt liv mestadels på nätet tolkar orden.
Fredrik Hallström, chef inom kontraterrorism och författningsskydd på Säpo, sammanfattar det väl:
”Det vi måste vara medvetna om är att ord har betydelse. När hat och hot vräks ut på nätet göder det våldsbejakande extremister. Ibland är detta en medveten handling. Även om de som hatar och hotar inte själva skulle omsätta sina tankar i praktiken är de medvetna om att det finns de som lyssnar som gör det. När gränsen för vad som är normalt att uttrycka hela tiden flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd, inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott. En person som förfäras av ett terrorattentat kan vara samma person som har hetsat till det.”
Vad det innebär är att dina ord spelar roll. Vilka ord du använder på nätet när du är missnöjd över något eller någon och tycker att du har rätt att skriva det spelar roll. När vi glömmer bort att det finns en människa på andra sidan. Någon som är mottagare av hatet och hoten, ja då göder vi det som kan bli en handling hos någon som anser sig göra samhället en tjänst genom att göra sig av med den som hatas. Det tyckte han som mördade Ing-marie Wieselgren på öppen gata. Det är del i varför Annie Lööf inte längre blir kvar som partiledare. Och det är anledningen till att många kvinnor inte längre vågar eller orkar använda sin röst. Det är att injaga fruktan i befolkningen. Det är att leva med terror oavsett vad brottet kallas.