"Det är inte vår debatt att föra"

Jenny Persson kan inte förstå hur gotlänningar kan använda sin demokratiska rätt till något som är så icke relevant för oss, som frågan om gängkriminalitet.

”På samma sätt har jag tänkt när vänner från socialt utsatta områden på fastlandet berättat om sin vardag. Om bilar som brinner, gäng som sätter skräck i områden, rån och skjutningar. Jag är tyst, helt enkelt”, skriver Jenny Persson i sin krönika.

”På samma sätt har jag tänkt när vänner från socialt utsatta områden på fastlandet berättat om sin vardag. Om bilar som brinner, gäng som sätter skräck i områden, rån och skjutningar. Jag är tyst, helt enkelt”, skriver Jenny Persson i sin krönika.

Foto: Montage (Anders Wiklund (TT)/GT)

Krönika2022-09-02 09:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag bestämde mig en gång för länge sedan att aldrig skriva om vargar. Jag är ju djurvän, vegeterian sedan över 20 år, sprang själv runt på stan i ungdomen och klistrade upp affischer angående det massiva grisrövsätandet på julafton. Klart att jag TYCKER saker om varg och vargjakt.

Men det är så himla lätt för mig att sitta här på en öde ö i Östersjön och tycka saker. Jag vet ju inte hur det är att gå runt i skogen och oroa sig för att möta ett rovdjur. Jag vet inte hur det känns att få sina renar och lamm dödade. Och därför är jag tyst. Det är helt enkelt inte min debatt att föra. Den ska föras av andra, av dem med kunskap och som vet vilka problemet det faktiskt är.

På samma sätt har jag tänkt när vänner från socialt utsatta områden på fastlandet berättat om sin vardag. Om bilar som brinner, gäng som sätter skräck i områden, rån och skjutningar. Jag är tyst, helt enkelt. Jag ifrågasätter varken den ena eller andra sidan. För det är inte min debatt att föra. Visst har vi områden utsatta för sociala problem här på Gotland också. Men majoriteten av oss lever inte under reellt hot från högerns fasa: GÄNGKRIMINALITET.

Faktum är att det är en ganska liten procent av Sveriges befolkning som bor i de områdena och som kämpar med det. Med det inte sagt att det inte är ett problem. Men du har faktiskt inte problem med kriminella invandrare när du bor i Hangvar. Eller Vänge. Eller Burgsvik. Du har samma problem som de flesta svenskar har. Vårdköer, till exempel. Inflationen. Låga löner och dåliga arbetsvillkor som bränner ut dig. Barn vars skolgång blir lidande på grund av ändlösa raddor av vikarier, eller inga vikarier alls. Förskolepersonal som går på knäna och gamla föräldrar som inte har det bra på sina äldreboenden. Psykisk ohälsa. Att lägga sin röst på ett enfrågeparti som har invandring/utvisning som grund och lösning på allt, känns extra orimligt på en ö som knappt har några invandrare.

Nej, jag kan inte förstå varför någon röstar på Sverigedemokraterna. Ännu mindre kan jag förstå hur man som gotlänning kan använda hela sin demokratiska rätt till något som är så ofantligt icke relevant för oss som lever här, som gängkriminalitet och andra invandringsrelaterade problem faktiskt är. Det är lite som att man som gotlänning röstar på ett parti som går till val på vargfrågan.

Det är helt enkelt inte vår debatt att föra.