Har Migrationsverket beviljat Hassan på Macken uppehållstillstånd ännu? Var ska vi titta på fotboll nu när Fiket är stängt? Bussarna, går de som vanligt? Öja skola, finns den kvar? Är övergångsstället utanför affären fortfarande i drift? Lever jag?
Många frågor, mycket man undrar över här i karantänen, i väntan på att Tegnell ska ropa ”Fritt fram!”
Och på tal om farsoter, det är mycket Trump nu. Jag ska inte göra någon egen analys av denne man, utan citerar istället en gammal journalistkollega i Stockholm, Lars G Holmström, som på Facebook porträtterar despoten så här (förkortad version):
”Han har visat sig bli det värsta han vet – en loser, något han gärna tillmäler andra. Han själv är nu dessutom världens största. Få skulle beskriva honom som snygg. Vämjelig är lämpligare. Detta kraftord har inte med hans vårdslösa politik att göra, utan beror på min svårighet att förstå att hans uppenbart vackra hustru Melania i åratal har uthärdat så svampig fysik, toppad av slafsigt knuten slips och ohjälpligt löjeväckande frisyr. Tar man hänsyn till hans intellekt blir frågan ännu svårare.
Troligen har NSA, CIA, FBI, och ytterligare någon superhemlig byrå, gått upp i stabsläge om hur den livsfarliga lintotten i Vita huset ska hanteras. Inbördeskrig eller inte? Personligen hoppas jag att Melania tar ut skilsmässa.
Då kan jag pusta ut”.
Det isolerade livet är ganska angenämt. Den just nu pågående fredagen till exempel:
Sjutiden. Kränger på mig vadarbyxorna och åker till mitt fiskeställe. Förutom tre kvinnliga hundägare, inte en människa ute. Det finns inga manliga hundägare, endast morgontidiga kvinnor klädda i gula reflekterande västar.
Vid stranden ser jag att något, troligen säl, har släpat ut fiskenätet en bra bit från land och trasslat till det. Tre magra flundror.
Hemma igen. Frukost. För hårt kokta ägg. Tidningen: ”Kraftfulla åtgärder – så ska spridningen minska”. Horoskopet (Oxen): ”Du känner för att få ordning på tillvaron”. Lyckas dessutom förstå humorn i en av de moderna serierna.
Planerar eldning av dyblöta löv och ett antal halvruttna brädstumpar. Och om en stund ringer säkert dottern i Hamra och frågar om vi vill ha något hemhandlat från affären. ”Nej, vi har allt!” svarar jag. För sent kommer jag på: ”Grape, citroner och apelsiner”. Jag ska koka marmelad. Kväll: Rapport och något annat på TV.
Och ”Vips!” är den dagen slut.