Jag älskar hur vår ö förändras över årstiderna. Att få lugnet, stränderna och skogen för mig själv från slutet av september till maj. Det kan till och med finnas något mysigt (tror jag) med att längta från nyår till april då vårt favoritbageri öppnar upp på helgerna igen. För att sedan under hela sommaren kunna hämta upp bröd och bullar v a r j e dag. Jag älskar att så många hittar till vår ö, äter maten, fikar och handlar saker i butiker och bidrar till att verksamheterna har möjlighet att håll öppet året runt. Älskar att Almedalsveckan möjliggör för oss att ta oss till Visby och lyssna på mängder av superintressanta seminarier, möta makthavare och lyssna på partiledares tal live i ett nästan sagolikt vackert Almedalen. Älskar att människor från många delar av världen också får njuta av vad jag menar är världens vackraste plats. Njuter till och med av de amerikanska turisterna som undrar var ”the big rock” är och menar en ruin från 1100-talet.
Väldigt mycket är fantastiskt för en turist på vår ö. Vad som däremot inte är så fantastiskt är att vara boende på ön under sommaren. För plötsligt blir en hel del väldigt mycket sämre för just oss. Och så kan det väl inte vara tänkt? Att vi inte får tillgång till parkeringar där vi brukar parkera må vara hänt, men när alla våra pareringar plötsligt kostar pengar även för oss, då tänker jag att någon haft lite otur med sitt tänkande. För att råda bot på det föreslår jag en liten dekal till fastboende som tillåter oss att parkera där vi brukar med minst två timmars gratisparkering, så som det är utan turister på plats.
Och det är inte bara parkeringen som blir dyrare. Plötsligt kostar en sushi eller lunch 200 kronor, någon slags höjning med i alla fall tjugofem procent. Visst skulle det fungera även där med ett litet kort (såsom barnens busskort) så att vi fick möjlighet att avnjuta en lunch i Visby vi med? Och apropå barn, att en entrébiljett för en femåring på Kneippbyn kostar 425 kronor, mer än både Gröna lund och Liseberg kan inte vara rätt. Någon måste ha tänkt fel.
Det talas om en turistskatt från och till och låt oss bara tala klarspråk: Bor man på en plats en viss tid så ska man rimligt också betala för att ta del av den servicen som finns på platsen. Inte skulle jag åka till ett annat land, använda upp en sinande vattenreserv, åka på vägarna, kräva fullt fungerade sjukvård till minimal kostnad och sedan betala skatt i ett annat land med lägre skattesats (och högre löner)? Hela vårt skattesystem bygger på solidaritet, att vi alla är villiga att chippa in för att kunna ta del av alla fantastiska möjligheter såsom rent vatten, en sjukvård i världsklass och bra vägar. Självklart ska de som lever här under viss tid (och många lever här stor del av året) också betala för sig.
Så har jag efter tre års boende här blivit så lokalpatriotisk att jag svär över skräniga turister som tar plats, äter upp all min sallad på Coop, länsar hyllor eller invaderar min strand? Absolut. Men likafullt njuter jag av att de är här – och när de åker. Jag njuter däremot inte att vi som bor här permanent ska straffas ekonomiskt för att vi bor på en plats många älskar att besöka. Ge oss ett Gotlandskort som ger lågsäsongpriser, gratis parkering och inför turistskatt, då kommer i alla fall jag älska sommaren än mer!