Utomhus soligt och gassande hett, men här inne i lasarettets foajé är det uthärdligt.
Det har blivit många sjukhusbesök det senaste halvåret. Hustrun för sin cancer och jag för mitt krånglande vänsteröga.
Folk kommer och går, på väg till och från konsultation eller behandling på någon av lasarettets avdelningar. För att få tiden att gå noterar jag under exakt två minuter vad som händer. Fyra personer i rullstol, en med rollator, två med käpp och två stödda av någon, anhörig eller kanske någon god vän. Ett barn i en sittvagn gråter.Två av de vårdsökande har kraftigt darrande händer och jag tänker på parkinson. Men det är kanske något annat?
”Erik Jakobsson!” ropar en chaufför från färdtjänsten, men får inget svar. En mycket gammal man sitter med slutna ögon på en stol och framför honom står en kvinna (dottern?) och fläktar hans svettblanka ansikte med en tidning.
”Pling! från apotekets kötavla och en ung kvinna med kölapp 22 halvspringer fram till disken. Varför har hon så bråttom och vilken är hennes sjukdom? Hon ser så härligt ungdomligt kärnfrisk ut. Chauffören från färdtjänsten kommer tillbaka och ropar ”Erik Jakobsson!”. Men ingen.
Då kommer min hustru. Hon ser glad ut. Behandlingen har gått bra. Om två veckor ska hon tillbaka igen. Vi åker hem, via ett varuhus för att köpa sittdynor till växthuset.
Jag kommer då och då att fortsätta citera Bo Persson från Sproge och hans ”Haimgärde tankar”, som Sproge hembygdsförening, i samarbete med Gutamålsgillet, samlat i en ljuvlig liten skrift. Här kommer en av tankarna:
”Vafför haitar aldri Gotlandspeikar Grace?”
Jag har sett en geting!
Den här våren och försommaren har vi annars nästan inte haft en enda pollinerande insekt i trädgården.
Getingen får allt rappa på om det ska bli några tomater, jordgubbar, vitlök eller majs.
Tidningens familjesidor läser jag alltid noggrant. Ett typiskt tecken på relativt hög ålder antar jag, för inte bryr sig väl de unga om födslar och ”dödslar”?
Namn är en typisk ”färskvara” generation från generation”. Just nu döps barn till Signe, Hugo, Astrid, Alfred, Vera, August... Namn från mina föräldrars generation. Mina jämnåriga heter Sverker, Birgitta, Roland, Marie-Louise, Per-Åke, Gunilla och Allan. Blir de namnen moderna igen? Tveksamt.
Helt säker är jag i alla fall på att Bernt dör med mig. Frid över mitt minne!
”Erik Jakobsson!”
Fick chauffören från färdtjänsten tag på honom?