Jag sa ja, till slut, till tropiskt klimat, oerhörd värme, insekter och exotiskt djurliv. Djungel och korallrev. Herregud att vi kunde gifta oss från första början. Jag som älskar normal temperatur, kultur, urbant, rent och smidigt. Storstäder. Men du vill ha sand. Sol. Äventyr. Och i dag, på din 40-årsdag, så ligger du förhoppningsvis i något korallrev och kollar på häftiga saker som du kan berätta om för mig om sedan. Jag väntar ju på stranden så länge.
Jag älskar när du berättar saker för mig. Eller nej, det gör jag inte alltid, ibland kan det bli lite för mycket. Som i vintras när du hade tankar på att bygga en egen eldstad åt oss och en natt insisterade på att vi tillsammans skulle se en 1,5 timme lång Youtubeinstruktion där en farbror visade hur man murar en kakelugn. Det var lite väl kanske. Men jag har å andra sidan för länge sedan bestämt att aldrig avfärda dig och dina intressen som tråkiga utan försöka att alltid lyssna på sådant du har att säga, vad det än kan vara. Så vi såg den där videon och det var ju väldigt tråkigt i långa perioder, men såhär i efterhand är jag ju glad att jag numera vet så mycket mer om att mura eldstäder.
Jag har lärt mig väldigt mycket av dig under årens lopp. Om datorer till exempel och kod. Om robotar och AI och utrikespolitik. Du vet oroväckande lite om kultur men lyssnar uppmärksamt när jag behöver prata om någon dikt jag läst eller något poddavsnitt jag lyssnat på. Du går med mig på folkmusikkonserter också. Och jag cyklar med dig. Fast jag hatar att cykla.
Men du älskar att cykla. Du är 40 år och du älskar att cykla och såna där saker är alla anledningar till att jag älskar dig. Jag älskar när du brinner. Och jag hatar när du inte orkar göra det. När du är tyngd. Kanske var det vårt äktenskaps absolut viktigaste stund när vi satt på det där trappsteget och pratade om det där som Håkan Hellström sjunger: ”jag gör vad som helst för att få ditt liv att verka bättre” och bestämde att vi från och med den dagen, varje dag, skulle anstränga oss för att göra varandras liv lite bättre. Det är liksom själva kärnan, själva grundmeningen med att leva i par. Livet måste bli lättare. Och vi är väldigt bra på det nu. Du är väldigt bra på det.
Ja du är ljuv likt morgonens första snus. Söt som strösslet på min glass. Mild som den vänliga trumpeten i ”A rainy night in Soho”. The measure of my dreams.
Grattis på 40-årsdagen min kära.