Tänk om man en dag skulle få möjligheten att fråga det där som man drömt hela livet om att få fråga:
"Nu när du är vuxen och har egna barn, egna döttrar och egna söner som varje dag måste gå till skolan. Kan du förstå då? Kan du sätta dig in i hur det skulle vara för dina egna barn att varje dag tvingas gå till skolan och utsättas för allting som du utsatte oss för när vi var barn?"
Och föräldrarna, åldrade nu. Tänk om man bara skulle berätta för dem om allt som deras barn utsatte en själv och andra för. Berätta om hur man fått ägna ett helt liv åt att reparera allt som deras barn förstörde för en, många gånger på grund av att barnets föräldrar vägrade acceptera vad som pågick. Vägrade ge sitt barn hjälp. En hjälp som det så otroligt uppenbart faktiskt behövde.
Kanske skulle man också drista sig till att fråga: hur känns det att vara förälder till ett sånt barn? Som gör så mycket illa? Och som väldigt få, varken barn eller vuxna, faktiskt tycker om?
Jag förstår att det också måste vara svårt. Nu när jag är vuxen förstår jag det. Men det förändrar ingenting. Oavsett hur mycket man känner ett behov av att skydda sitt barn, så är man skyldig att hjälpa det. Och man är skyldig att se till att ens barn inte skadar sin omgivning.
Man är också skyldig att rannsaka sig själv. Och sin medförälder. Och allt som ingår i barnets liv egentligen. Och försöka komma på: vad är det som gör att mitt barn inte kan eller vill vara snäll mot andra? Ärligt talat tror jag det är omöjligt att göra jobbet själv. Det är inte lätt att rannsaka sig själv, ännu svårare att erkänna för sig själv att man har gjort fel. Därför bör man ta hjälp.
Alla föräldrar till barn som mobbas och beter sig illa mot andra, bör erbjudas hjälp av proffs. Skolan är ett utmärkt ställe att fånga upp det på och skolan bör också vara den instans som erbjuder hjälpen. Det skulle inte behöva vara svårt alls faktiskt.
Kanske behöver skuld inte blandas in alls om vi tänker på mobbarna som barn i behov av hjälp. Om man tänker på mobbning som symptom på något som behöver fixas. Kanske är det diagnoser som behöver nystas i.
Missbrukande föräldrar som behöver dealas med. Eller bara grava attitydsproblem som behöver kommas till rätta med.
Men det behöver göras.