Det har tagit tid för de flesta tror jag, för i förskräckelsen har många tystnat. Det är ändå viktigt att debatter och diskussioner får hållas med högt till tak gällande kriget och sådant runt omkring det. Genom att vädra tankar och lyssna på andras kommer man framåt. Det var skönt när Fredrik Söderholm, i podcasten Schulman och geniet, sa att om krig en dag skulle drabba Sverige så borde vi alla fly. Sätta oss i våra husbilar och dra. För det är aldrig värt det. Det var skönt att höra någon vädra den tanken.
Nu kommer de. Kvinnorna och barnen. Till och med hundarna och katterna. På listan över saker som särskilt efterfrågas vid den polska gränsen står djurfoder. Alla ska räddas, utom männen och pojkarna. De offras. Minns när männen och pojkarna strömmade hit för några år sedan från andra delar av världen. Hur vissa svenskar talade hånfullt om dessa som "lämnat kvinnor och barn" och flytt själva. Förstår vi dem bättre nu? När vi ser gråtande familjer splittras vid stationerna? Män som tvingas stanna, mot sin vilja, bara på grund av att de är män. Så många barn som ska förlora sina fäder. Så många föräldrar som ska förlora sina söner.
Jag har tänkt mycket på att kriget är omodernt. Jag tror inte att det finns många moderna män som VILL kriga. Som vill döda och bomba mot civilbefolkning. Och det tror och hoppas jag kommer att bli ett stort problem för framtidens alla diktatorer som är sugna på krig. Vi uppfostrar inte längre soldater och patrioter. Vi uppfostrar människor och vi kämpar för att uppfostra pojkar och flickor så att de en dag ska ha samma möjligheter. Även pojkar ska ha rätt till liv utan oro för att tvingas strida och döda på order av galna män med storhetsvansinne. Även pojkar och män ska ha rätt att skydda sina liv och inte tvingas offra sig. Vi är lika mycket värda.
Efter att ha sjungit min lillpojke till sömns sitter jag kvar på hans sängkant en kväll och ser honom sova. Gosedjuret i form av en drake som han fått av bästekompisen under armen. Det långa rödlätta håret som flyter över hela kudden. Som en sovande prins ser han ut. Och jag tänker på vad till exempel ett medlemskap i Nato skulle kunna innebära för hans framtid. Jag har inte burit och fött honom för att han ska dö livrädd i strid, på grund av någon galen mans sjuka ideér. Varje krig och varje armé riskerar en utrotning av män och pojkar som följd. Och min lilla pojke får de aldrig.