Det är förstås kanske knasigt att skriva krönika efter krönika och kritisera partier och politiker som faktiskt inte blivit anmälda för misshandel under Almedalsveckan och som inte har medlemmar som postar avskyvärda grejer på Twitter om "återvandring". Politiker som faktiskt gör sitt jobb.
Men Sverigedemokraterna har faktiskt numera nationellt en väldigt utförlig förklaring kring hur man tänker kring och vill jobba mot jämställdhet mellan könen, vilket jag uppskattar, även om jag förstås motsätter mig en hel del. Vissa delar håller jag också helt med om. Framförallt uppskattar jag att ojämställdhet erkänns. Det är alltid ett steg i rätt riktning.
Jag tror att ni som läser mig regelbundet de senaste åren kanske märkt av mina försök att... ja men att inte polarisera. Jag tror att om man fortsätter tala om och tänka om människor som dumma i huvudet, så sker exakt samma sak som händer i förorter och utsatta områden i landet. Förväntar man sig att folk ska vara och göra skit så är och gör folk skit. Och jag tror varken att SD-väljare eller invandrarungdomar är skit.
Därför har jag de senaste åren ansträngt mig för att försöka lyssna och förstå. SD-väljare främst. Precis som invandrarkillarna i sina gäng i förorterna tror jag att det handlar väldigt mycket om utanförskap och hopplöshet. De ser ett helt annat land, en helt annan värld och en helt annan framtid än vad vi glada medelklass-svenssons gör och det är faktiskt inte supersvårt att hitta förståelse för när man väl tänker på det en stund.
Här är det också jävligt viktigt att understryka och också viktigt att själv jobba med, von obengrejen. Att ömka är att ta på sig en stor kostym. Att ömka är många gånger en hint om att man ser sig som förmer. Den skiten måste man ofta jobba med när man har djupa vänsterrötter. Jag ser mig inte som förmer än varken SD-väljare eller stökiga förortsungdomar. Jag TYCKER INTE SYND OM. Jag försöker förstå. Precis som jag själv önskar bli förstådd.
Från vänner med samma politiska övertygelse som jag har får jag ofta höra att det är slöseri och galenskap att ens lägga tid och energi på att "försöka förstå" SD och dess väljare. Att just deras parti bygger på exakt avsaknaden av allt det jag försöker visa dem. Men jag tror inte på det. Jag tror på att respektera och bli respekterad. Förstå och bli förstådd. Och jag tror inte på att avfärda människor. Kanske är jag naiv, men jag är faktiskt hellre naiv än evigt arg.