Jag mår ju rätt bra nu. Trädgården artar sig och Sverige besegrade Slovenien på Fiket i går kväll.
Men ändå ett vemod som får mig att planera långa resor – igen. Av en slump bläddrar jag i boken Gutabygd från 2019 och läser ett kapitel av Kerstin Blomberg, känd för sitt engagemang för flyktingar. Hon skriver om sin hemö Fårö och avslutar:
”För att orka med världen behöver jag Fårö”.
Så mitt vemod skulle kanske må bra av en resa till mitt barndoms Slite?
--
Som vanligt studerar jag tidningens Vi i Ettan, alla förstaklassare på bild, med namn och drömmar om framtida yrken.
Fotbollsproffs, youtubers och djurskötare dominerar. Men också: ”Allgörare” (Ebbe Collandbeck, Roma). ”Polis ett tag, sen regissör (Max Larsson, Vänge). ”Musiker och ta hand om sköldpaddor och pandor” (Kiné Kasse, Kräklingbo). ”Göra experiment” (Ayan Ali, Humlegårdsskolan). ”Pysslare” (Lova Nyström, Orionskolan). Och ”Har inte tänkt klart” (Linus Bolander Cederborg, Endre).
Lycka till!
–
Alltid lika spännande att vakna, sätta på kaffet, bada och därefter kolla mail i datorn. Denna morgon:
1. ”Precis som den vackra Kent-låten går, så älskar även vi Sverige och allt som vårt avlånga land har att erbjuda. I vår staycation-inspiration hittar du... ”.
Vilken Kent-låt? Staycation?
2. XING: Hallo Bernt! ”Deine Registrierung ist fast vollständig. Mit nur wenigen Klicks bist Du...
Vadå registrering? Vollständig? Och jag tänker inte klicka!
3. Fast det är kanske som Pettersson i Hellvi skriver denna morgon:
”Det var inte bättre förr – heller”.
–
Men visst var det bättre förr, då när alla hade vanliga armbandsur. Läser om den i flera år stillastående klockan på S:t Hansskolan i Visby. Eleverna säger att de kommer för sent till lektionerna eftersom de inte vet vad klockan är. Klockan i mobilerna har de inte till gång till för mobilerna måste lämnas in. Ingen som har en vanlig klocka? Jo, Malcom Ekman:
– Men det är faktiskt jättejobbigt för alla frågar MIG vad klockan är. Till och med lärarna!
Något för de lokala politikerna? Gör S:t Hansklockan till en valfråga!
–
Sanny Laurin, konstnär och Liverpool-fantast här i Burgsvik blev plötsligt med katt. En ung mager grårandig katt som varje dag sökte upp Sanny och fick mat och kärleksfull omvårdnad.
Efter en tid efterlyste Sanny kattens ägare på Facebook och fick snabbt svar och katten fick komma hem igen.
Till Klintehamn, fem mil från Burgsvik!