Lawergrens 75 cm miss på 36 kast!

Fantastiske Lawergren. Sämsta serien? Hemingway och jag. Att vänja sig vid tanken.

Foto:

Krönika2020-08-10 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En moped parkerad halvvägs ner i ett gotländsk dike betyder att just nu, i flämtande solgass, plockar en thailändska salmbär till de gotländska saffranspannkakorna.

-

Helt nyss, torsdag, skrev jag på min Facebook-sida:

”Ni läsare på fastlandet fattar nog inte det det otroliga. 2 pinnar av trä med 18 meters mellanrum. 36 kast med en gjuten klump av aluminium på cirka 3 kilo . Sammanlagt 75 centimeter (2 cm/kast) från pinnen.

Det handlar om den gotländska nationalsporten varpa och Torbjörn Lawergren från Östergarn och distriktsmästerskapet i centimetervarpa”.

Vet  fastlänningar något om varpa? Kommer det några intressanta kommentarer på Facebook publicerar jag dem i slutet av krönikan.

Och den lokala gotländska fotbollen åter sparkat igång. I öns högsta serie, division 4, besegrar serieledarna IFK Visby tabellfyran Hangvar med 10-0. Visby AIK ligger sist med 2 gjorda och 22 insläppta mål på fem matcher.

Jag skrev i fjol att Gotland nog har Sveriges sämsta division 4-serie och jag fick massor med skäll. Så jag skriver det en gång till:

Gotland har nog Sveriges sämsta division 4-serie.

Jag lät skägget växa i hopp om att bli lik Ernest Hemingway och för att komma i gång med den bok jag ”kommit i gång” med i över två år nu.

Men det har inte hjälpt, så jag kanske rakar mig och försöker bli lik Astrid Lindgren istället.

En gång intervjuade jag en rymdforskare som berättade om hisnande saker som forskningen ännu bar snuddar vid. Han gav några exempel och jag var mycket skeptisk.

– Tvivlar du inte själv? frågade jag.

– Ständigt, men jag har  bestämt mig för att vänja mig vi tanken, svarade han.

Vänja sig vid tanken, att det otänkbara det omöjliga det oförklarliga även kan vara verklighet. I nästa krönika ska jag berätta om en man här i samhället, som i sin vardag ständigt upplever saker bortom allt förnuft. Jag lyssnar på honom, läser hans dikter och försöker hela tiden vänja mig vid tanken.

Inspirerad av de thailändska salmbärplockarna cyklar jag till mitt hemliga ställe, utrustad med två plastdunkar. Efter drygt en timme har jag plockat en deciliter!

Kommentarer från fastlänningar om varpa? Inte så många. En. En journalistkollega i Stockholm:

”Jag glömmer inte med vilken frenesi du tog med din varpa från Bäl och åkte till en åker och deltog i en gotländsk sporttävling ca 1977...”

”Åkern” var Stangmalmen i Stånga och gutarnas egen olympiad Stångaspelen.