”Jag tror att vi alla kanske ändå överrumplades över hastigheten. Av hur snabbt grupper av människor blev avhumaniserade. Och hur snabbt Trump skriver om historien", skriver Nina Rung.
Det tog några timmar, sedan hade den ystra glädjen över president Trumps installation utmynnat i att parhästen Elon Musk heilat på scenen inte mindre än två gånger (samt sedan dess blivit försvarad med allt från att han är autistisk till klumpig). Några timmar tog det och Trump hade redan skrivit på dekret för att rasera både arbetet mot klimatkrisen och arbetet för mänskliga rättigheter. Nu skulle oljan flöda igen (och alla hinder mot oljeborrning skulle bort) och så konstaterade Trump att det ”bara finns kvinnor och män”, vilket innebar starten för häxjakten på alla transpersoner i Amerika samt ett avslut för alla som arbetat med mångfald och inkludering på statliga bolag. Utöver det ska gränsen mot Mexiko inte bara patrulleras av militär, utan Trump ska deportera miljoner personer som han kallar ”kriminella utlänningar”. Jag tror att vi alla kanske ändå överrumplades av hastigheten. Av hur snabbt grupper av människor blev avhumaniserade. Och hur snabbt Trump skriver om historien. Hans beskrivning av stormningen av Kapitolium, som innebar att fem personer dödades varav en polis, mängder med personer skadades och terrorister med våld tog sig in i kongressen var nu en ”kärleksfest”.
”Det tog några timmar, sedan hade den ystra glädjen över president Trumps installation utmynnat i att parhästen Elon Musk heilat på scenen inte mindre än två gånger (samt sedan dess blivit försvarad med allt från att han är autistisk till klumpig).”
När allt såg som mörkast ut, när allt hopp om att Trump kanske skulle göra något för att ena landet istället för att skapa rädsla, förtvivlan och kaos så steg en något otippad hjälte fram. En person som är Trumps absoluta motsats; en kvinna som vigt sitt liv åt Gud, som pratar om försoning, medmänsklighet och enighet.
Trumps konstanterande att det ”bara finns kvinnor och män”, innebar starten för häxjakten på alla transpersoner i Amerika samt ett avslut för alla som arbetat med mångfald och inkludering på statliga bolag, menar Nina Rung.
Och jag kan inte sluta tänka på henne. På hennes mod. På vad hon tänkte när hon skrev talet som skulle läsas upp framför inte bara Trump, hans ministrar och hans följe (som himlade med ögonen och suckade medan hon pratade), utan också kablades ut till världen att se. När Trump pratat om Guds vilja när han rycker bort kvinnors rättigheter, när hans väljare tror att han är en inkarnation av Jesus, (sedan pistolkulan mot honom endast snuddade vid hans öra) så stod plötsligt Mariann Edgar Budde där. En som faktiskt talade i Guds namn och som pratade om allt det som Trump inte pratar om. Hon stod i sin predikstol och bad om barmhärtighet med de som är livrädda just nu. Livrädda därför att deras frihet och liv står på spel. Om barnen som är födda i Amerika men vars föräldrar saknar rätt papper. Om människor med en identitet eller sexualitet som Trump nu bannlyser. Hon bad honom i Guds namn att skapa enighet. Kanske är det för att det är så remarkabelt, att den i storlek relativt lilla kvinnan står där och ber den stora buffliga mannen som precis benådat över 1 500 personer, terrorister, som många använt grovt våld i samband med stormning av Kapitolium, om barmhärtighet.
”Sedan minns jag tidigare gånger jag blivit så berörd när kyrkan stått upp för medmänsklighet”.
Och sedan minns jag tidigare gånger jag blivit så berörd när kyrkan stått upp för medmänsklighet. Hur man i Jönköping 2014 lät kyrkklockorna ringa för fara under två timmar då nazister marscherade genom staden, något man inte gjort sedan andra världskriget. Samma år lät man kyrkklockorna ringa över hela Gotland för att markera fara när nazister samlades i Almedalen för en marsch under Almedalsveckan. Jag har kanske inte förut tänkt på kyrkan som en progressiv plats, utan också påmints om alla de år som kyrkan använts för att tvinga, underkasta och begå regelrätta övergrepp på människor som inte bekänt sig till tron. Men nu, nu blir jag så berörd av det otroliga vi fått se. Hur mäktigt kärleksbudskapet kan vara, kanske framförallt ställt mot ett så förtryckande, hatiskt och omänskligt budskap som Trumps.