Stekt strömming och Stefan Lövéns svek. 1 procent i skatt på Storsudret. Gotländskan suveränt ”varumärke”. 2–0 i Huligan-tipset.
Vi sitter vid köksbordet och äter, en ung flyktingkille och jag. Det har varit en fin dag och han har hjälpt mig med höstjobb i trädgården. Mest som terapi, för han mår inte bra. Sverige vill inte ha honom kvar, trots att han nu talar utmärkt svenska och är beredd att ta vilket jobb som helst. I veckan ska han gå på anställningsintervju för jobb i hemtjänsten.
– Det kommer gå bra, säger han, men kroppsspråket berättar någonting helt annat. Han känner sig sviken, grundlurad. Han känner väl till statsminister Stefan Löfvens löfte i det nu berömda talet på Medborgarplatsen för två år sedan:
”Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar.”
Vi äter stekt strömming med potatismos och lingonsylt.
Vid en hemlig, allmän folkomröstning på södra Gotland beslutades i veckan att Storsudret ska bryta sig loss från Visby.
– Vi vill, precis som Katalonien i Spanien, göra vår sak till vår, säger Karsten Visslestam i Hamra, som vill bli president i den nya Staten. Eller Miniregionen. Eller Intresseföreningen.
Sammanlagt elva personer deltog i omröstningen. En röst ogiltigförklarades eftersom den röstande använt en lottokupong, som han skrivit ”Nej!” på, som röstsedel. Sex röstade ja, två njaaa och en ”den som lever får se”.
– Vår första åtgärd blir att försöka locka hit storföretag och stenrika personer genom att införa en enprocentig skattesats, säger Visslestam.
När jag håller föredrag brukar jag ibland vädja till åhörarna att försöka få sina barn och barnbarn att behålla den gotländska dialekten. Gotländskan är i de flesta sammanhang ett suveränt ”varumärke”, betydligt mer förtroendegivande än till exempel stockholmskan. Vid Gutamålsgillets senaste möte uttryckte gillets ordförande, Tommy Wahlgren, sin oro för gotländskans framtid:
– Vi har gjort en trendspaning och det visar sig att bara en tredjedel av öns barn och ungdomar pratar gotländska. Övriga pratar någon slags blanddialekt. När vi har stått framför 200 gymnasieelever och ställt frågan hur många som pratar gotländska, då är det bara två-tre stycken som räcker upp handen. Gutamålet lever vidare, men det är värre med gotländskan.
”Den planerade enprocentiga skatten för storföretag och rika på det nya självstyrande Storsudret gäller tills vidare enbart hundskatten,” mejlar Karsten Visslestam.
I ytterligare ett mejl, en timme senare, meddelar han: ”Eftersom den allmänna hundskatten tydligen slopades redan 1996, så blir det tills vidare ingen skattelättnad alls. Men vi jobbar med frågan. Kan Malta så kan väl vi?”
I kvällens (fredagens) match Sverige-Italien ska jag tippa 2–0 i Burgsvikshuliganernas interntips på Fiket.