Vid dagens besök på lasarettet lyckas jag trycka fram en biljett ur parkeringsautomaten utanför huvudentrén.
Det är näst intill omöjligt att läsa instruktionerna på den lilla displayen och det bildas ofta kö av bilägare, som med kisande ögon, hårda ord och nervöst fnitter turas om att försöka förstå. Idag var jag ensam i kön. Efter fyra felaktigt gissade tryckningar blev det till slut ändå en biljett. Giltigt en timme, jag hade hoppats på fyra.
Berättade i förra krönikan om vårt kylskåp, överbelastat och på väg att explodera. Läsare har hört av sig och de flesta tycker som Märta:
”Du har väl frysbox?”.
Ja, men den är också smockfull. Sammanlagt sex fack. Översta facket är ämnat för glass och iskuber som nu trängs med en flaska flädersaft, ett paket nötfärs, en förpackning trattkantareller från i fjol och en påse bullar av okänt datum.
Nu under hustruns sjukdomstid, med täta besök av barn, barnbarn och vänner som alla vill hjälpa till i hushållet, handla och laga mat. Olika frukostvanor, olika favoritmat, olika... Klart det blir trångt och för mycket. Just nu är jag ensam i två dar och gör en inventering:
Två halvfyllda förpackningar laktosfri yoghurt, ett antal hälsodrycker, diverse ostsorter varav en möglig (riktig mögelost eller vanlig ost som möglat?), flera olika brödsorter, stora förpackningar müsli och flingor... Och allt porslin, alla bestick och kastruller på helt nya platser. Min favoritbrödkniv har varit försvunnen ett halvår. Men jag skyller inte på någon, jag vet ju själv hur jag är. Nu mer okoncentrerad än någonsin.
Jag försöker läsa, men kan inte koncentrera mig på långa texter. Det blir mest korta stycken om konstiga saker:
För en tid sedan drabbades Facebook av ett globalt haveri. Under det några timmar långa avbrottet minskade Mark Zuckerbergs, en av grundarna till nätverket, förmögenhet med 53 490 000 000 kronor! Som det svenska biståndet under ett år, skriver Aftonbladet.
Och det här:
Influencern (jag fattar inte riktigt vad såna gör) Alexandra Nilsson har skaffat nya bröstimplantat och sålt de gamla för 90 000 kronor.
Och en del annat nonsens i en galen tid.
Äter en stor skål med veckogammal soppa. Diskar skålen och ställer den på rätt plats. Genast ett betydligt rymligare kylskåp.
Och på onkologen A3 rum 17 läser jag högt ur Anna Kajsa Hallgards självbiografiska bok ”Baka bröd och drömma drömmar”.