Stiger upp vid vanlig tid och plötsligt är det ljust utomhus!
Och den första vintergäcken blommar under schersminen vid bastun.
Är det verkligen normalt?
Oro.
Jag letar reda på krönikan från 2 februari i fjol:
En lax på 1,9 kilo och fullt med vintergäck.
Det våras!
Skönt! Det handlar alltså inte om en plötslig global uppvärmning.
Karl-Gustav Runander, snart 94 år, i Visby ringer och är bekymrad.
-Jag får ingen fason på mina limpor. De blir lenbakta och brända på ovansidan. Vad gör jag för fel?
Jag, limpexperten, tipsar om att flytta ner bakplåten ett steg och använda stektermometer (99 grader) istället för att lita på tidsangivelsen (en timme) i receptet.
Han ska göra ett nytt försök och lovar återkomma och berätta.
Visst, Facebook är ett fantastiskt forum. På många sätt. Men jag har ändå en längre tid funderat på att dra mig ur. Så mycket skit jag måste ta mig igenom innan jag hittar något som jag verkligen vill läsa!
Problemet är bara att jag heller inte vill missa något viktigt och att jag inte vet hur man rent tekniskt gör för att avsluta Facebook.
I väntan på det definitiva beslutet (och teknisk assistans) citerar jag det här som jag nyligen hittade på min Facebooksida:
”Det är inte invandringens fel att det bulldoftande folkhemmet, så som vi minns det, förändrades.
Det var inte kurderna som flyttade industrierna till låglöneländer, det var inte palestinierna som stängde post- och bankkontoren och flyttade statliga jobb till städerna.
Det var inte somalierna som byggde volymhandeln och tömde stadskärnorna, sålde apoteken och privatiserade sönder landets järnvägsunderhåll.
Det var inte syrierna som genomförde försämringarna i sjukförsäkringssystemet.
Och det var faktiskt heller inte ensamkommande barn från Afghanistan som lade ner byskolorna och sänkte A-kassan”.
Försökte skriva gutamål på datorn. Rättstavningsprogrammet kollapsade. Nästan.
Fortfarande inspirerande av morgonljuset och vintergäcken läser jag Ola Sollermans tillbakablickande krönika. Den handlar om 1966.
Arktisk vinter över Gotland. I Vägume uppmättes minus 37 grader. Färjorna hade det svårt och vattenledningar i ladugårdarna frös.
Jag jobbade på Aftonbladet och skickades hem till ön, med uppdrag att göra ett reportage om det kritiska läget för de stackars gotlänningarna. Jag gjorde precis tvärt om. Rubriken löd ungefär:
Kylan isolerar svenska fastlandet
Nödhjälp från Gotland planeras
Artikeln kom bara med i den så kallade landsortsupplagan. I den senare stockholmsupplagan var den borttagen.
Kanske någon som inte fattar vad Karl-Gustav Runander menar med lenbakta limpor?
De blir degiga i mitten.