Orionskolan i Visby har blivit omtalad i hela landet för att de vill att eleverna i de yngre årskurserna ska lära sig att skriva för hand innan de börjar med digitala hjälpmedel. Vilket de fick kritik för av Skolinspektionen.
Waldorfskolan Orionskolan i Visby har ju blivit omtalad i hela Sverige för att de vill att eleverna i de yngre åldrarna ska lära sig att skriva med papper och penna innan de börjar med digitala verktyg. Efter Skolinspektionens kritik tvingas nu Orionskolan backa. Om det nu finns någon vits med att ha friskolor så är ju själva poängen att de ska få lyfta fram en pedagogisk idé. Det finns ju tvärtom många andra exempel på friskolor vars enda idé är att tjäna pengar, därför är det tråkigt att Orionskolan inte får arbeta på det sätt de tror på. Dessutom finns det forskning som visar att man lär sig bättre när man antecknar för hand.
Jag är högstadielärare och jag ägnar mycket mer tid åt att dechiffrera vad eleverna skrivit idag än vad jag gjorde för 30 år sedan. Det är inte viktigt att ha en vacker handstil men den ska vara läslig och det får inte alla elever med sig från skolan idag. Digitaliseringen i all ära men det är med den som med alla andra magiska trollspön man viftat med över skolan senaste århundradet, den löser inte allt. Tänk vilken tilltro man hade till Skolradion när den lanserades på 1930-talet, kunskap skulle pumpas ut till varje skrymsle och vrå i klassrummen och böcker och lärare skulle bli överflödiga. Jag har läst någonstans att en av svensk skolas framgångsfaktorer är just att kloka lärare har haft vett att delvis stå emot en del av alla tokerier.
De digitala hjälpmedlen är här för att stanna.
Själv älskar jag att skriva för hand. Att utveckla en personlig handstil är ju att utveckla en del av sig själv. Jag minns när man var barn och hittade mommos gamla monogrambok, avsedd för sömnad, jag kunde sitta i timmar och härma bokstäverna. Handstil är glädje, ett sätt att göra sin röst hörd och ett konstnärligt uttryck, det är sorgligt att vi berövar dagens unga det.
Mien Niklasson envisas med att skriva fakturorna för hand och adressen på kuvertet skriver hon med kalligrafipenna.
Jag känner mig som kärringen mot strömmen men jag använder inte faktureringsprogrammet hemma på gården när jag skriver Hemmansägarens lammklippningsfakturor, jag skriver dem för hand! Vår revisor blir väl galen snart men med snirklig handstil räknar jag ut momsen och adressen på kuvertet skriver jag med kalligrafipenna. En sak som skulle kunna stoppa mig är att det numera kostar 15 kronor att skicka ett brev men jag tar den kostnaden. Det finns en del lammklippningskunder som hört av sig och sagt att de trodde de fått en inbjudan till bröllop när det i själva verket var en faktura på klippningen! En gång hade jag glömt att lägga i fakturan så det var bara ett tomt kuvert som kom fram, jag tror det var till Anders Thomasson nere i Hamra. Anders lade då ut en bild på det handskrivna kuvertet i FB-gruppen Serviceort Burgsvik och undrade om någon kände igen handstilen, det tog inte många minuter innan någon skrev där: ”Det brevet är från Mien!”.
Förstå mig rätt, de digitala hjälpmedlen har kommit för att stanna men varje människa har rätt till en handstil också!