”Vi kan klaga – eller så gör vi något åt det”

Nina Rung hyllar insatserna som görs för att förebygga brottslighet och otrygghet under festveckan.

”Vi skulle kunna sucka och beklaga oss över sakernas tillstånd. Eller så kan vi göra något åt det”, skriver Nina Rung i sin krönika.

”Vi skulle kunna sucka och beklaga oss över sakernas tillstånd. Eller så kan vi göra något åt det”, skriver Nina Rung i sin krönika.

Foto: Montage (Henrik Radhe/David Skoog)

Krönika2024-07-18 18:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så är vecka 29 här, den så kallade Stockholmsveckan, och fyllan och brotten med den. Varje år kraftsamlar polis för att kunna hantera fler brott, dels givet den ökade folkmassan på ön, men också kopplat till alkoholen och drogerna. Och i kölvattnet av berusning och påverkan kommer vålds- och sexualbrotten.

Men som vi alla vet så är det inte alkoholen som våldtar eller drogerna som slåss, utan det är också starkt kopplat till kön. Vem som utsätter och vem som utsätts. Generellt sett brukar män misshandla andra män på allmän plats, gärna runt platser med alkoholservering, såsom Stora torget, Donners plats eller runt hamnen. Och generellt så utsätter män kvinnor för sexualbrott både på allmänna platser, såsom sexuella ofredanden, och annars främst i bostad. Mest troligt, utan att låta alltför negativ, kommer de brotten ha ökat under den här veckan också, såsom de gjort under åren som gått.                                                       

Vi skulle kunna sucka och beklaga oss över sakernas tillstånd. Klaga på att unga dricker så mycket (trots att drickandet minskar hos just unga), att de lever rövare med nattliga spyor och nedkissade gathörn, utövar misshandel och utsätter tjejer som fått i sig för mycket att dricka eller som inte vågar eller är kapabla att säga nej.                                               

Eller så kan vi göra något åt det. Gå till en typ av botten med problemet genom att kräva av restaurangägare och barägare att inte servera redan överförfriskade unga. Kräva att de tar ansvar för vad alkoholen i kroppen sedan bidrar till. Få dem att förstå att det finns värden som är viktigare än snabba cash, såsom ökad trygghet och minskad utsatthet. Vi skulle också kunna vara en slags trygga medmänniskor som finns där för unga eller äldre som tappat kontrollen över intag eller sig själva. Som en slags nattvandrare för just ökad trygghet och minskad utsatthet.                                                     

Därför blir jag så stolt över att vi här på ön har två metoder för att göra precis just det. Krogar mot knark ger hotell- och restaurangpersonal (och ordningsvakter) kunskap om deras ansvar för sina gäster, tecken på påverkan, hur de ska agera och en direktkontakt till polis. När man som näringsidkare hakat på metoden så ser det inte lika bra ut om man fortsätter tillåta unga att dricka sig redlösa eller inte avvisar påverkade personer.                       

Säker hemgång under veckans nätter bemannar två tält (på Stora torg och Donners plats) för att kunna hjälpa. Hjälpa den som tappat sin kompis, som inte hittar hemåt, som är alldeles för berusad, som behöver vatten eller någon som sätter personen i en taxi för hemfärd. Finnas där för de unga som redan fått i sig för mycket eller som av andra skäl behöver hjälp.

Tänk att vi vet vad som kan göras och tänk också att vi faktiskt gör mycket av det här.                                                                                         

(Ytterligare ett sätt att gå till botten med problemet är förstås att arbeta långsiktigt med könsnormer och maskulinitet, samtycke och ansvarstagande, men det blir lite väl övermäktigt att göra i stunden). Så heja samverkan och heja alla ni näringsidkare, polis och region som gör vad ni kan för att minska skadeverkningarna och ge fler möjlighet till en trygg och minnesvärd vecka.