11 september 2001.
På söndag är det tio år sedan det omöjliga hände. Två passagerarplan flög in i World Trade Center.
Det var helt overkligt.
Jag jobbade den dagen för tio år sedan, satt i mitt hörnrum på sjätte våningen i tidningshuset i Södertälje. En arbetskamrat kom in och berättade att ett flygplan hade kört rakt in i det ena tornet i New York. För att gardera sig sa han: men jag vet inte om det är på riktigt.
Vi gick till tv-rummet där CNN sände direkt. Och bara 17 minuter efter det att det första planet kört in i den norra byggnaden, kom det andra och körde in i det södra tornet.
Och det var dessvärre i allra högsta grad på riktigt.
Att följa katastrofen i direktsändning var omskakande. Många grät på redaktionen, och ingen förstod riktigt vad som hade hänt.
19 kapare tog livet av 2 887 personer i historiens värsta terrorattack.
Sedan dess är inte mycket sig likt.
Jag flög till London några dagar efter attacken. Säkerhetskontrollen på Arlanda var omfattande, för att inte tala om hur det var på Heathrow när vi åkte hem. Det var kroppsvisitering och scanning av skor. Alla förstod att säkerhetskartan hade ritats om för gott. Och med facit i hand känns det faktiskt ganska tryggt.
Årets mest korkade förslag kommer Söderköpings basketbollklubb med. De har inte råd att övernatta i Visby när de ska möta Visby BBK. De vill ta 23.30-färjan från Nynäshamn, och sedan åka hem klockan 7.05 igen. Matchen skulle spelas vid fyratiden på natten.
Nyheten fick stor uppmärksamhet i veckan. Både här och på fastlandet.
Att gotländska lag tvingas till övernattning på fastlandet flera gånger under en säsong är det ingen som tar hänsyn till.
Norrköpings Tidningar ställde webbfrågan: "Är det en bra idé att spela nattmatcher för att spara pengar?" 35 procent svarade ja. Jag tar mig för pannan.
Skolan hann knappt början förrän Göran Nilsson började fotografera de nya ettorna för GT:s serie Vi i ettan. Legendariske GT-fotografen Jörgen Fagerström "uppfann" Vi i ettan, som nu går in på sitt 37:e år.
Höstens första ettor, som publicerades för en vecka sedan, hämtade vi från Lärbro och Solklintsskolan i Slite.
Där blir veckans yrke: köra Fåröfärjan.
Det bästa jag hört på Radio Gotland, efter Ulf Wallins sommarprogram, är serien Rauk´N Roll om den gotländska pop- och rockhistorien från 1960 och framåt. Programmen, som är i fem delar, har sänts vid två tillfällen, men jag missade båda.
Nu finns dock räddningen på radions hemsida där programmen finns för allmän avlyssning just nu.
Jakob Larsson, som är programledare, har gjort ett stort journalistiskt arbete.
När vi ändå är inne på ämnet musik: Glen Campbell som var med redan på 60-talet har i dagarna kommit ut med sitt sista (?) album, "Ghost On The Canvas". Han är 75 år, och har Alzheimers sjukdom. Hans avskedsalbum är oerhört starkt, oerhört bra och ett väldigt värdigt avsked från en man med en stor röst som fortfarande håller.
"Oj, vad du låter konstigt. Måste vara ett digitalt fel i luren." Den kommentaren fick jag från en arbetskamrat i veckan, när jag lät som en robot när jag svarade i telefon. Så kan det bli när man pratar genom en dator. Det var bara att starta om.
Trevlig helg!