Att ha tråkigt är ett stort lyxproblem
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Joråsåattehh.
Jag är varken livsstilscoach, särskilt framgångsrik eller tonåring, så jag håller inte med.
Jag behöver ingen hjälp att hantera dumheter jag gjort i det förgångna, jag ångrar massor och det är nyttigt att tvingas reflektera över misstag och idiotiska påhitt.
Det är allt jag inte gjort som jag har problem med.
Som småbarnsförälder mitt i livet har man sällan tid att fundera över sånt, det mesta bara rullar på med hämtningar, lämningar, jobb och alla andra tusen saker man måste göra.
Men så började vi snacka här hemma en kväll när ungarna somnat, och vi funderade på vad vi egentligen gjorde innan vi fick barn. Eller snarare vad vi inte gjorde, och vad vi borde ha gjort.
Hade jag vetat det jag vet idag skulle vi ha rest mer. Vi skulle tillbringat mer tid på mysiga sparesorts, åkt till fjällen och till värmen.
Vi skulle ha ätit oftare på restaurang och uppskattat ensamma dagar.
Jag kan inte ens minnas vad jag lyckades göra av med pengarna på, jag var välbetald och hade inte skyhöga boendekostnader i Stockholm. Det enda jag är säker på är att jag inte sparade, för på mitt bankkonto sitter ingen fet reserv om bilen skulle rasa.
Jag köpte en dyr motorcykel förvisso, både onödigt och roligt, och den finns fortfarande kvar även om jag kör den skamligt lite nuförtiden.
Å andra sidan, det här med att resa, det är inte riktigt min grej ändå. Jag gillar att prata om att resa, men när jag väl gör det blir det sällan så bra som jag hoppats, och bara en gång har resmålet överträffat förväntningarna.
Så vad är det då jag saknar från tiden innan ungarna?
Det tog ett tag innan jag kom på det, och det är definitivt ingen dyr sysselsättning.
Jag saknar att ha tråkigt.
Jag saknar att ha en hel dag oskriven framför mig, utan krav och förväntningar. En dag då handlingsförlamningen hindrar mig från att klä på mig ordentligt och jag ligger lealös och rastlös framför formel 1 och Oprah med ena handen i popcornskålen och den andra på fjärrkontrollen.
Att ha tråkigt är det största lyxproblem som finns i vårt civiliserade land.
Då, i en etta i Vasastan, hade jag inte dåligt samvete över att sakta bara bli en dag äldre.
Idag, om jag mot all förmodan skulle ha en dag för mig själv vilket jag aldrig har men ändå, då skulle jag få ångest och bege mig ut för att klippa gräset eller laga en trehjuling.
Jag skulle vilja vara kapabel till att göra ingenting igen, om så bara för en liten stund.
Det finns bara ett problem med att göra ingenting - man vet aldrig när man är färdig.
Vilket resmål överträffade förväntningarna?
Maldiverna.
Det kan ha något att göra med att det var en jobbresa, all inclusive och jag inte betalade en spänn för en vecka i paradiset med löjligt enkla arbetsuppgifter.
Om jag hade fått betala själv skulle jag säkert varit missnöjd med nåt.
Jag skulle naturligtvis inte byta bort ungarna mot att få ha tråkigt, det är inte min poäng.
Man kan ha riktigt tråkigt med ungar också. Det är dock inte riktigt samma sak, och definitivt inte lika tyst.
De senaste veckorna hade jag gärna kunnat vara utan. Först fick den ena vattkoppor, och lagom hon blev frisk hamnade prickarna på nummer två.
På den tiden jag var barnlös kunde jag vara avundsjuk på folk som vabade. Glidare som får vara hemma och ta det lugnt, tänkte jag.
Så tänker jag inte längre.
Vab är skit för att 1) man kan inte göra nånting alls och det är synd om barnet och 2) jag får dåligt samvete för att jag ställer till besvär för mina kollegor.
Folksam är inte världens populäraste försäkringsbolag efter det senaste påhittet att blåsa pensionärer på pengar.
Mina affärer med Folksam tog slut för 15 år sedan och jag kommer aldrig att bli deras kund igen efter att försökt få vettig ersättning för min skadade axel.
Första gången jag insåg att något var fel var när en läkare fick veta att jag hade Folksam.
- Jaha du. Det var synd om dig det. Vill du ha ersättning har du valt fel försäkringsbolag.
Han visste vad han snackade om.
Veckans lista! Tv-program som jag, även om jag skäms lite för att erkänna det, ogärna missar.
1) "Idol". Talangjakt och förnedrings-tv i skön kombination.
2) "House". Blir bara sämre och sämre, men jag är fast ändå.
3) "Sportspegeln". Kondenserad sport är den bästa.
4) "24". Snart kommer säsong åtta!
5) "Roast på Berns". Elak humor som stundtals är briljant.