Att namnge eller inte namnge, det är frågan
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den frågan fick jag från ett par håll i förra veckan när vi samma dag (tisdag sjunde april) publicerade två artiklar om fuskande krogar. Vi namngav den ena men inte den andra.
Den namngivna krogen var Torgkrogen som på grund av misskötsel av ekonomin fått sitt alkoholtillstånd indraget. Krogen hade överklagat kommunens beslut om indragning, men länsrätten stödde kommunens beslut.
Det finns ett allmänintresse att berätta vilka krogar som får serveringstillståndet indraget.
Får krogen tillbaka tillståndet, kommer vi naturligtvis att berätta om det också.
Den andra historien den sjunde april handlar om en krogägare som just denna vecka stått åtalad för grovt skattebrott. Krogen har dock aldrig blivit av med sitt serveringstillstånd. Det har dessutom handlat om en brottsutredning. Därmed var det aldrig aktuellt att skriva ut namnet. Nu kräver åklagaren fängelse i ett och ett halvt år för krögaren.
Ytterligare en krog var på tapeten på påskafton. Vi berättade då om en nattklubb som har undanhållit flera hundratusen kronor genom att använda sig av falska fakturor. Krogen har inte blivit av med sitt serveringstillstånd, därför fanns det inget skäl att namnge krogen.
Att namnge, eller inte namnge börjar bli en allt oftare återkommande fråga.
Många tycker att vi idag lever i ett samhälle där det är lätt att från annat håll få information vilken person det handlar om, eller vilken krog, eller vad som helst.
Som tidning har vi dock ett ansvar att vara noggranna. Därför namnger vi när det finns goda skäl, annars avstår vi. Precis som vi som varit konsekventa när det gäller skotten i Brucebo där vi konsekvent avstått namnpublicering.
I tisdags var jag med i ett debattprogram i Eter i Radio Gotland tillsammans med öns övriga ansvariga utgivare, Helena Bremberg (Radio Gotland), Patrik Annerud (helagotland.se) och Peter Wennblad (GA). Vi skulle debattera under ämnet: "Namnpublicering - hur tänker vi?". Någon vidare debatt blev det aldrig. Däremot var det intressant att höra de intervjuer radion hade gjort med gotlänningar på stan. Merparten tyckte att det var bra att tidningarna inte namngav hur som helst. Det är precis som jag har känt i den kontakt jag har med er läsare. Ytterst få har riktat någon kritik mot GT för att vi inte har namngett 76-åringen.
I eftermiddag börjar min golfsäsong. Starttid är bokad på Gotska GK.
På tal om golf nåddes jag av en fantastisk golfhistoria i veckan. Den är dessutom helt sann.
Det var tävling på Närs GK i tisdags. En ringrostig golfare slog ut på första hålet, fick världens snedträff och bollen for iväg mot hål 18. Inte nog med det, bollen letade sig dessutom ner i hålet på green. Han gjorde alltså hole-in-one i fel hål. Dessvärre räknas det inte, och om inte medspelarna var snälla fick han förmodligen plikta ett slag och börja om från början.
Själv väntar jag fortfarande på mitt livs första hole-in-one. I rätt hål. Det skulle kännas ganska hårt att göra det i fel hål.
Det brukar gå fortare att på få sommardäcken än vinterdäcken. Trodde jag. När jag räknade sommardäck på för en vecka sedan hade hälften av bilarna gått över till sommartid. Igår när jag som vanligt synade bildäcken på min cykeltur till jobbet hade fortfarande 19 av 58 bilar vinterdäcken på. Ska bli spännande att se hur det ser ut om en vecka.
Jan Emanuel Johansson gav det champagnesprutande folket som är här under Stockholmsveckan ett nytt ord i GT i onsdags: über-brats. Har en känsla av att det kommer att användas igen.
Svenska Spel är ett synnerligen välmående företag. Trots finanskris gjorde företaget en vinst på drygt 5,1 miljarder kronor förra året. Staten fick 3,4 miljarder, idrotten nästan resten.
Men jag förstår att kulturmänniskorna är lite förbittrade av att inte få mer av kakan. Bara 217 000 är öronmärkt för kulturen. Det var till och med så att Svenska Spels styrelseordförande Margareta Winberg ifrågasatte summan när hon läste upp var spelpengarna hamnade.
Trevlig helg!