Blåsig kväll på kyrkogården
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Normalt den här helgen åker jag allhelgonadagen till kyrkogården i Västerhejde. Tänder ljus på min mammas, fosterpappas och lillasysters grav. På håll hör jag då ljudet från alla motorcyklar i Gotland Grand National på Tofta skjutfält.
Men inte den här gången. Klockan är nästan tio på fredagskvällen, snöblandat regn och kulingvindar. Jag är alldeles ensam på kyrkogården, men det har varit folk här tidigare på dagen för det är brinnande ljus överallt. Det finns gravljus att köpa som brinner i fem dygn och två såna är redan tända på graven. Och tur är det, för i den starka blåsten lyckas jag inte få eld på mitt ljus med två och ett halvt dygns brinntid.
Jag berättar för mina helgon, att anledningen till att jag kommer så här mitt i natten är att jag ska åka till Skåne tidigt nästa morgon och därför tänker jag övernatta i stan. Jag frågar också om de har det bra.
Men får inget svar.
Läste nyligen något mycket nedslående. Hur vi män än beter oss, hur vi än bjuder till, så är vår charm och dragningskraft lika med noll om inte våra skor är välborstade och blanka.
Tittar bort mot skohyllan där mina svarta vinterskor står och ser modstulna ut. Lite leriga och ena skosnöret har brustit och blivit lagat med en slarvig knut.
Skoborste finns nog, men svart skokräm är tveksamt. Däremot köpte jag nyligen nya skor, de första på minst fem år. Men de är av mockaskinn och inte kan jag väl få dem blanka?
Så vad ska jag då göra för att förstärka dragningskraften?
Bra att veta om man ska köpa djupfryst torsk.
Icas torsk fiskas i Atlanten och paketeras i Norge.
Findus torsk fiskas i Atlanten och paketeras i Kina.
Kärv stämning tycks råda mellan tjänstemän, politiker och beslutsfattare både i kommunen och på länsstyrelsen.
Tekniska förvaltningen betalar närmare 100 000 kronor till en ansedd konsult för att han ska utreda markförhållandena där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Konsulten säger att det är mycket olämpligt, vilket politikerna sen inte bryr sig det minsta om.
Stadsarkitekten blir totalt överkörd när detaljplanen för Tott-bygget på Norderstrand inte längre följs. Och självaste landshövdingen struntar i sina tjänstemäns negativa synpunkter på restaurangbygget nere på stranden.
Så jag undrar.
Hur är stämningen just nu i kommunens och länsstyrelsens fikarum?
Sven och Yvonne Lundin i Visby vill flytta sin strandbod vid Fridhem. Marken som fiskeboden nu står på har underminerats av vågorna och boden riskerar rasa ner i havet. Länsstyrelsen godkänner att stugan flyttas, men inte att den sätts upp på en säkrare plats några hundra meter längre upp på land.
I humanitetens och prejudikatets namn borde väl landshövdingen kunna köra över tjänstemännen ytterligare en gång och ge makarna Lundin möjlighet att behålla sin fiskebod?
Det här med dragningskraft och blanka skor ger mig ingen ro. I väntan på bra tips från läsekretsen om hur jag ska förstärka den (dragningskraften) skriver jag desperat en dikt som jag kallar Ode om en desperat man i sina bästa men flyende år.
Med största energi
bör jag ligga i
och putsa mina skor,
för annars kvinnor tror
att jag är
en sån där
otäck slusk
som tänker mest på snusk.
Så därför nu jag ivrigt gnor
på mina mockaskor
för att bli en karl
som därmed har
större dragningskraft
än den jag aldrig nånsin haft.
Under den närmaste månaderna kommer jag att se förskräcklig ut i ansiktet, för det är dags för en ny Dracula-behandling. Jag kallar den så, för likheten med den skräckfiguren blir påtaglig.
På grund av ljus hy som bränts (soleld) alldeles för många gånger har jag drabbats av cellförändringar på hjässan och i ansiktet. Med några års mellanrum blossar de upp som utslag och då måste jag behandla dem med en multidyr salva. I det här stadiet är utslagen ofarliga, men behandlas de inte finns risk för att de utvecklas till hudcancer och då ligger jag illa till.
Så hellre då Dracula under några månader.
Fråga mig inte varför, men en dag fick jag för mig att testa om man kan ta febern med stektermometer.
I munnen är bäst att tillägga.
Det kan man. Men man bör lägga till två grader, i alla fall med min stektermometer. Den stannade på 34,5 och min normala temp är exakt två grader högre.
I Sydsvenska Dagbladet läser jag att i Sverige tror 46 procent på ett liv efter döden, i Danmark 38, på Island 78, i Finland 57 och i Egypten 100 procent.