Brolin stod i målet! Ska vi slå vad?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vadslagningar tillhör vardagen på Kupan. Tecknar-Mickey är värst. Han har alltid en hel klase inom idrottens värld på gång. Oftast kammar han hem vinsten bestående av hundra kronor och en ägg- och ansjovis-macka.
Jag kan bara tänka mig att slå vad om två saker: att vi måste betala skatt och att vi ska dö. Men i somras blev det kortslutning mellan ögonbrynen. Jag var synnerligen säker på att Tomas Brolin stod i målet för Hudiksvall mot VIF Gute, på Gutavallen, för ett antal år sedan. Aldrig, sade Tecknar-Mickey, ska vi slå vad? Jag var bombis på saken, varför jag antog utmaningen. Trots idogt forskande fick jag inte fram något som talar för att jag skulle ha rätt. Shit! Det blev att placera mackan och hundringen framför en nöjd vinnare.
Som om det inte kunde vara nog med detta. Han krävde dessutom att jag skulle erkänna mitt nederlag inför GA:s läsekrets, vilket härmed är gjort.
Men nu är det så att den buttre Norrköpingsfantasten inte alltid har rätt, eller hur förklarar han debaclet med Mike Tyson? "Du nämner inte Tyson", säger han med glödande blick. Äh, ta dig i häcken. Så här var det. Han slog vad med Björn Jakobsson om att Mike Tyson var död. Och gick på en riktig knockout, enligt Kjelle Magnusson. Tecknar-Mickey förklarar detta graverande misstag på följande sätt: "Jag är expert på sport och rör mig bara med fakta. I detta fall gjorde jag ett mänskligt misstag". Som en annan gjorde med Tomas Brolin.
Trädgårdsarkitekten och hennes syrra har varit och lyssnat på en autodidakt amerikansk hälsoguru. För hundra spänn var fick de sig till livs ett tre timmar långt föredrag som till vissa delar innehöll saker som fick en att höja på ögonbrynen när det återberättades. Man fick veta att fluor är världens tredje giftigaste ämne, bara slaget av uran och kvicksilver. Och en annan som sköljer tänderna med just fluor en gång om dagen. Okej, att jag inte sväljer giftet, men ändå. Världens tredje giftigaste! I munnen! Varje dag! Per Stenberg och Berit Skans sköter mina tänder. Vad är det som händer? Leker jag med döden varje dag?
Valet 2010. En flock ungar lekte i sandlådan. Studerade man flocken extra noga så föreföll den vara uppdelad i två gäng. De grävde, stojade och hade hur roligt som helst. Ibland kastade de sand på varandra som ungar gör. Men ingen tog illa upp. Men så hände det otroliga. En främmande unge kom med sin hink och spade och ville vara med. Tvärnobben. Du har inte här att göra. Det är vår sandlåda. Försvinn härifrån! Och så började alla kasta sand på honom. Åskådarna tyckte att ungarna gjorde rätt.