Mars är en viktig månad i mitt arbete.
Det är då jag får jobba som talangscout. Leta efter de personer som ska jobba som vikarier på Gotlands Tidningar i sommar.
Det är de som ska vara vår ryggrad när många i den ordinarie personalen har semester.
Vi har lätt att få sommarvikarier. Vi har lätt för att få bra vikarier. Jag har kollegor i andra delar av Sverige som ibland sliter sitt hår i förtvivlan i sin jakt på vikarier.
Men det är klart, får man som vikarie chansen att jobba på Gotland istället för Norrlands inland eller på en lokalredaktion i Värmland är valet inte så svårt.
Just nu sitter jag och går igenom alla ansökningar.
Mest glädjande är att så många gotlänningar som studerar på fastlandet söker sig tillbaka hit till ön.
Det andra som är så glädjande är att så många vill jobba som sportreporter. Var sjunde som sökt vill helst vara på sporten. Det har jag aldrig varit med om tidigare.
Annars vill de flesta naturligtvis jobba som reporter eller fotograf.
De sökande har en geografisk spridning från Malmö i söder till Kalix i norr. De allra flesta studerar till fotograf eller skrivande reporter på någon högskola. Eller är klar med sin utbildning. Men flera har också en gedigen yrkesbakgrund.
Jag har redan en ganska klar bild av vilka jag kommer att erbjuda sommarvikariat. Och jag tror att det kommer att bli väldigt bra för er läsare.
Många av de vikarier som kommer till oss en sommar försvinner vidare till andra större tidningar sommaren därpå. Sådan är gången i det här yrket.
GT har alltid varit en bra plantskola för unga reportrar och fotografer. Själv känner jag alltid stor glädje när en vikarie som jag en gång har rekryterat erbjuds jobb på någon av de stora tidningarna eller tv-kanalerna eller får ett fast jobb någonstans i Sverige.
Jag har en kompis som är talangscout på riktigt. Det står på hans visitkort. Hans enda men väldigt viktiga jobb är att hitta rätta personer till sin arbetsgivare.
Han kuskar Europa runt och letar efter ishockeyspelare till det professionella NHL-lag han företräder i Nordamerika.
Förra året hade han 225 resdagar i jobbet.
Tycker ni att det låter glamouröst?
Det är det inte.
Tidigare var han tränare för ett lag som står mig väldigt nära.
- Då träffade jag honom i varje fall ibland, sa hans fru när de var hemma hos mig i Visby i somras.
Men han trivs med sitt jobb. Och det gör jag också.
Och jag slipper i varje fall 225 resdagar om året för att hitta sommarens talanger till GT.
Trevlig helg!