Det är inte alltid allt flyter vid en intervju
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag tänker jag berätta hur en intervju för 2sidor kan gå till. Vi tar den du kan läsa här intill som exempel, mötet med svenska bandymästaren Patrik Nordgaard i Martebo.
Vi hade stämt träff hos honom och sambon Elin i Martebo söndagen 7 november klockan 11.
På förmiddagen befann jag mig i Stenkyrka och sprang en träningsorientering, men missade så in i norden i skogen att klockan redan var 11 när jag kom i mål. Flåsande ringde jag Patrik och berättade att jag var 20-30 minuter sen. "Inga problem" sa han.
När jag snabbduschat upptäckte jag att jag glömt mina vanliga skor hemma och tvingades därför hoppa i de leriga stövlar som stod i bilen sedan GGN-besöket dagen före.
Iförd dessa dök jag eftersvettandes upp i stenhuset - sedan jag tvingats lotsas dit per telefon sista biten - en halvtimme sen.
Jag har glömt andra saker till andra intervjuer, till ett reportage dök jag en gång upp utan både blocka och penna.
Vi satt i köket och drack kaffe ur brunvita koppar. Så många kök jag suttit i, så många människor jag aldrig skulle kommit att prata med om det inte var för dessa intervjuer. Det blev mycket bandysnack, mycket mer än vad som var relevant för texten. Uppvuxen i Vetlanda som jag är och med flera år som sportjournalist på orten finns bandyn i hjärtat.
Det blev allt som allt en rätt bra intervju. Patrik vågade vara personlig, inte självklart för någon som tidigare varit van att mest intervjuasom sport. Han berättade om det svåra steget att lämna en elitidrottskarriär som skulle kunnat pågå i några år till.
Det var min avsikt och förhoppning, vilket jag också förklarat när jag först ringde.
Med en annan tid att passa blev jag stressad när jag skulle ta bilder. Det blev motljus, suddigt, stelt och jag märkte att jag började svettas igen, pratade för mig själv och snubblade på min egen jacka som jag lagt på gräset. Så jag stoppade ner kameran, tog i hand och sa tack och bad om ursäkt för mitt förvirrade beteende. Men jag hade min son med under intervjun och han skulle till ett kalas i stan om bara en kvart.
Senare i veckan fick foto-Tommy ta kontakt med Patrik för en ny bild. Det är därför motivet är från Visby på bilden här intill.
Alla som varit med på 2sidor har fått göra eventuella korrigeringar i texten före publicering, för att det ska bli rätt både för min skull och för den som väljer att berätta sin historia.
Det blev några småfel som ändrades.
En gång för länge sen i ett annat sammanhang skrev jag om två systrar som jag tog för givet var just systrar. De var inte ens släkt.