Äntligen hemma. Efter ett halvt liv på andra sidan Östersjön, och en sväng på andra sidan Atlanten, är jag tillbaka på ön. Här har jag fått det fina uppdraget att leda nyhetsarbetet på Gotlands Allehanda. Men den första tiden blev inte alls som jag tänkt mig.
Efter bara två dagar på jobbet började familjen insjukna i covid-19, en efter en. Vi var plötsligt de där siffrorna som vi läser i tidningen varje dag. ”X antal nya fall av covid”. Och tyvärr blev min mamma också en siffra i nästa rapport: ”X antal patienter vårdas på Visby lasarett”. Hon blev kvar på sjukhuset i över en vecka, med konstant behov av syrgas och andra vårdinsatser. Det var inte en rolig vecka.
Och trots att vi levt med denna pandemi i över ett år, så var det först då som allt blev verkligt. Som det blev riktigt tydligt för mig vilken vidrig sjukdom covid-19 är, för den som har otur. Hur himla sjuk en i övrigt pigg 66-åring kan bli. Och hur oerhört viktigt det är att vården inte överbelastas utan kan ta hand om alla som behöver det.
Jag är otroligt imponerad av de människor som får pandemi-apparaten att fungera på Gotland. Från den alltid lika vänliga damen på drive-in testningen vid Korpen. Till de trevliga människorna på smittskyddet, som efter positivt besked ringer och informerar om alla förhållningsregler. Och inte minst – den fantastiska personalen på Visby lasarett. Ni ger mig om hopp om mänskligheten, tack!
Men upplevelsen gör det också tydligt att vi har en lång väg kvar – även när vi fått smittspridningen under kontroll. Då måste de drabbade få läka fysiskt och psykiskt från sjukdomen. Då måste den fantastiska vårdpersonalen få en chans till återhämtning. Då, och nu, måste samhället finnas där för de som fått sin ekonomi ödelagd.
Nu har jag till slut fått lämna karantänen och påbörja jobbet som nyhetschef på GA. Jag ser det som en stor ära och ett väldigt viktigt uppdrag. Att ge kött och blod åt de där siffrorna. Att ge korrekt information, inte minst under den kris vi befinner oss i. Att skapa journalistik som folk vill lägga sin tid och pengar på. Jag är helt övertygad om att det är möjligt.
Men inte utan er, kära läsare! Vi behöver era tips och kommentarer. Vad vill du läsa mer om? Vilken nyhet har vi missat? Hör gärna av er! Tillsammans ser vi till att GA fortsätter att vara öns bästa tidning.