Det börjar dra ihop sig mot festivaltider
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Har ni hört de första turisterna som går runt i innerstan och jublar över varje liten sten i den vackra ringmuren? Har ni ätit vårens första (andra och tredje) glass nere på glassbaren? Har ni åkt ut till något fiskeläge och kastat stenar i vattnet? Har ni klippt era gräsmattor? Känt lukten? Nu jävlar kommer den snart- sommarn!
Det är vid den här tiden på året som man, om man råkat glömma, minns varför man bor här på ön. I veckan fick jag ytterligare ett mail från en dam som beklagade att jag använder ordet SKIT alldeles för mycket, men nu känner jag att jag måste få göra det igen. För SKITFINT är just vad det är, på den här ön som vi bor på.
Det är studenttider nu. Här om dagen kom jag på mig själv med att stå och småle nostalgiskt, på bussen, medan jag tjuvlyssnade på några blivande studentskor som planerade alla kommande roligheter. De pratade om att sy pärlor på sina balklänningar, om vilken sorts alkohol som egentligen är bästa att dricka så man inte blir för full, men heller inte för nykter och lite om de sista proven som de nu kämpade med.
De var så söta, de blivande studenterna. Så ivriga på något sätt. Ivriga på att få komma ut och leva. Förra året, vid den här tiden, skrev jag, väldigt dystert, i en krönika att studenterna inte ska gå och längta efter att skolan tar slut för det blir faktiskt jättejobbigt när den väl gör det. När man måste ta ansvar för allting själv.
Men i år vill jag inte skriva det alls. I år vill jag skriva att de ska ha det så kul. Och tipsa om att de, om de har möjlighet, ska ta och unna sig lite ledighet. Festa. Åk på festivaler. Var med vännerna. Njut så mycket ni bara kan av er nyvunna frihet innan hösten kommer och ni måste ta tag i allting. Och det spelar ingen roll vilken alkohol ni än dricker på studenten, för ni kommer att bli packade ändå.
Försök bara att dra ut på det så länge som möjligt så ni inte missar alltför mycket av den underbara dagen som ni har framför er.
Festival ja. Det börjar dra ihop sig mot festivaltider också. Många är ni föräldrar som just nu tampas med era sexton och sjuttonåringars tjat om att få åka iväg och bo i tält och gå på konserter några dagar, utan mor och far. Såhär fungerar det, för de allra flesta, när man åker på festival: man kommer dit, man slår upp tältet, man öppnar första ölen och sen är man mer eller mindre full resten av festivalen.
Man går på konserter, man spyr i en buske, man hånglar med främmande människor, man duschar inte på flera dagar, man lever på langos och pizza och även fast man inte röker i vanliga fall så förvandlas man till storrökare så fort man sätter foten på festivalområdet.
På kvällarna är det jättemörkt och man ramlar omkull hela tiden. Ibland regnar det, men det gör inte så mycket för när det regnar kan man antingen sitta i tältet och dricka öl och leka "jag har aldrig" eller så kan man sätta på sig en sopsäck och gå på någon mysig eftermiddagskonsert.
Man känner sig aldrig så fri som när man är ung och är på festival. När man är ung, så finns det egentligen bara tre saker som betyder något i livet och det är vännerna, att få festa och musik. På festival har man fri tillgång till samtliga tre ting och därför är det så underbart.
Det finns även fritt med vuxna på festivalområdena och campningarna. Det finns sjuktält, poliser, föräldrar som vandrar runt, brandmän, vanliga vakter och ja, en hel hög vuxna som hela tiden patrullerar festivalområdet och som man kan vända sig till OM någonting allvarligt skulle hända. Ni föräldrar som beslutat er för att låta ungarna åka bör dock utrusta era ungdomar med mobiltelefoner. Och kondomer. Och gummistövlar. Det är väl ungefär det man behöver, när man ska på festival.
Midsommar är på gång snart också. Jag som är så jävla trött på små grodorna! Min tvååring tvingar mig att sjunga dagarna i ända och det är inga roliga sånger jag tvingas stämma upp till heller. På stereon går Astrid Lindgrens alla hits på repeat och när jag ibland försöker sticka emellan med lite Hellström eller i alla fall lite Simon and Garfunkel så möts jag av dödsskrin och anklagande blickar.
Det har gått så långt att jag faktiskt saknar tiden då hon var bebis och det enda som kunde få henne att somna var Magnus Ugglas låt "fula gubbar".
Andra sånger jag är innerligt trött på:
✔ Imse vimse spindel- UH
✔ Ja moa (ja må han leva)
✔ Pingusången
✔ Flaggan vajar på sin stång
✔ Tipp tapp
Fast fasiken, vad fint det är att se henne springa runt bland alla gula maskrosor, skrålandes
"lille far, lille far, lille söte faaaaren". Det är så fint så man vill grina.