21 mars
Sitter vid frukostbordet och läser veckans nummer av tidningen Dagens ETC, en av de få tidningar som står på den nedtryckta och ohörda mänsklighetens sida.
Följande citat av tidningens chefredaktör Johan Ehrenberg vill jag gärna sprida:
Det finns inga säkra kärnkraftverk, bara sådana som ännu inte havererat.
En helt fantastisk dag lär det bli. Solsken, svag vind och åtskilliga plusgrader.
Egentligen skulle jag träna varpa i Fröjel i dag, men jag tänker istället göra en längre promenad. Efter en snart månadslång förkylning och all skidåkning i tv är kroppen på väg att förtvina.
Skärpning alltså!
I går, lördag, var jag på en mycket trevlig (!) begravning. Faster Ingegerds. Vi var femton stycken som tog avsked av henne i kyrkan i Othem.
Att det blev så trevligt var mycket kyrkoherde Marita Lindmarks förtjänst. Hon hade noggrant läst igenom fasters fyra diktböcker, som alla är fyllda av kärlek och längtan tillbaka till Gotland. Ingegerd lämnade Lärbro som ung och blev sen kvar på fastlandet alldeles för länge. Kyrkoherdens minnesord handlade om denna längtan och om dikterna.
Sjung vackert min fågel, sjung vackert
och leta dig hem till ditt bo.
En gång under himmelens skyar
din sargade vinge får ro.
Tyvärr missade jag mötet när landshövdingen och byggnadsnämndens ordförande mötte sudergutarna om strandskyddet på Storsudret. Argsint och stimmigt lär det stundvis ha varit.
De närvarande var indelade i tre grupper:
Länsstyrelsen som föreslår 300 meter strandskydd, för den fritt strövande allmänhetens skull. I den gruppen ingår även de som en gång fått bygga mycket nära stranden, de tycker inte det behövs fler strandnära hus. Helst inga hus alls inom synhåll från deras eget.
Ägare av strandmark som vill tjäna pengar på att sälja hustomter nära strandkanten. Det är de som blir mest irriterade när länsstyrelsen lägger sig i.
Och så de som tycker att strandskyddet ska vara 500 meter, vilket det var fram till 1987.
Klart att det blir argsint och stimmigt på såna möten.
Pekka, tuppen, är sur för att kronprinsessan Victoria och han från Ockelbo - Pekka vägrar säga prins Daniel eftersom riktiga prinsar inte kan komma från Ockelbo - har tackat nej till en inbjudan till hönshusets högtidliga sjuårsjubileum.
- Jubileet ska bli en manipulation (han menar manifestation) över den eviga gåtan, Vem kom först, ägget eller hönan? Allra först skapades ju som bekant tuppen, men hur gick resten egentligen till? Hur tar sig till exempel de små kycklingarna in i äggen, skalen är ju så hårda? Ingenting av detta livskompendium (?) tycker tydligen kronprinsessan och han från Ockelbo är tillräckligt viktigt.
Drygt hundra prominenta gäster hade Pekka tänkt bjuda till jubileumslunchen bestående av makaroner och särskilt utvalt specialfoder av ekologiskt korn.
- Men jag tänker då inte fläska (fjäska)! säger Pekka med hörbar ilska och besvikelse i rösten.
-
Äntligen! Sju rätt på V 75.
Utdelning: 1 223 kronor. Insats: 102 kronor av femton spelare i det lokala spelbolaget.
Min förlust: 20:50.