Jag sover åtta timmar varje natt. På gott och ont. Det goda är att jag känner mig hyfsat utvilad varje morgon. Det onda är mardrömmarna. Åtta timmar ger gott om utrymme för dessa. Det är skönt att vakna och lämna all skit bakom sig. Och på tal om skit så letar jag ofta efter en toalett i drömmen, men hittar sällan någon. Och hittar jag någon så möts jag av en odör som skulle kunna slå ikull en fullvuxen babianhanne. Så sent som i nättras hittade jag en någorlunda fräsch och kunde lätta mig motsvarande åtta till tolv kilo. När jag skulle spola upptäckte jag att jag hade gjort ifrån mig i en toppmatad tvättmaskin. Hos grannen. Snacka om mardröm.
Eller när någon illasinnad (granne?) fäst en brandbomb vid min åkgräsklippare som förintades i ett eldklot inför mina häpna ögon. När jag skulle ta hand om de förvridna brandresterna såg jag att motorn ännu gick för fullt. Hur nu detta kunde vara möjligt utan kablar, bensin och olja. Jag fick hämta en tändstiftsnyckel och skruvade ut stiftet. Först då lade bombspillran av. Drömtydare hallå, vad handlar det om!?
Detta var två exempel bland hundratals mardrömmar. Men så i början på veckan hade jag en schysst dröm. Malmö FF vann med 6-0 mot Hammarby. Rena mardrömmen för Matteman Karlsson och Mats Aldenroth förstås. Jag agerade bollkalle bakom Bajens mål när pågarna sparkade in femman och sexan. När jag vaknade, glad och segerrusig, kom jag på att lagen numer icke spelar i samma division. Vad drar man för slutsatser av en sådan dröm?
Efter dryga halvåret i Gotlandshem har man upptäckt en hel del brister. Inte minst på grund av slarviga hyresgäster. Men jag lämnar dessa tills vidare och riktar in mig på vaktmästarna, eller kvartersvärdarna som hyresvärden så fint vill kalla dem. Jag känner bara en bråkdel och knappt det. Men har svårt att tro att det skulle finnas några bättre än Jill och Maigun på Bogegatan. Toppenbrudar.
Men så dök det upp en sommarduo på Rutegatan, ett par som faktiskt lirade i samma division som essen på Bogegatan. Annie och Daniel körde runt med sin lilla eldrivna lastbil och spred både trivsel och välansade rabatter omkring sig. Jo men visst, det handlar om paret med den stora klockan på bakrutan. Ni förmedlade solsken och rätt tid under en i övrig taskig sommar. Varför byter man egentligen till sommardäck? För övrigt kan jag endast berömma Friskis öppettider.
OS i London har inte engagerat mig för fem öre. Visst hade man kunnat ägna drygt nio sekunder åt spektaklet. Men jag struntade även i Bolts hundrameterslopp. Spelen har spårat ur. Är det inte dags att spola tennis, segling och gång och istället plocka in speedway och orientering? Och nu har TV börjat sända franzk fotboll. Jag tittar hellre på Superettan och gläds över att Per Karlssons kära väderstreck (Öster) är på väg tillbaka till Allsvenskan.
Nej nu får man gaska upp sig. Det tjänar inget till att gå runt och se ut som en bäver med tarmvred. Höstens marknader har börjat och snart är det jul. Däremellan kan du fundera på hur många träd det behövs för att det ska bli en skog.