Finns det fästmän på Gotland?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Äntligen är den här, syltasaftakonserveraårstiden. Sådan positiv möda är bland det trevligaste jag vet. Det finns bara ett problem i denna värld av puttrande syltgrytor, ljuvligt doftande ättikslag och på köksbordet nyplockade frukter, bär och grönsaker som ska rensas och skäras i bitar.
Vi hinner aldrig äta upp.
Jag har just kommit upp från källaren där jag inventerat vad som ännu finns kvar från i fjol och tidigare år. Femton burkar gelé av äppel, krusbär, vinbär och slånbär. Tre år gammal rabarberchutney. Ett tiotal surgurkor. En burk rårörd lingonsylt. Och i frysen förpackningar med björnbär, bönor och ännu mera lingon.
Nu är jag igång igen. Hittills fem kilo sur- och saltgurkor, sju burkar björnbärsmarmelad. Och säsongen har bara börjat.
Fördelen med egetproducerat är att jag vet exakt vad det är jag äter. Just nu läser jag boken Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson. En skrämmande läsning om fusket inom livsmedelsindustrin och jag ska återkomma till den boken i kommande krönikor.
Jag börjar med det här:
Vaniljglass? Vaniljkakor? Nej, det är inte riktig vanilj från orkidén Vanilla planifolia som används, utan ett smakämne tillverkat av ett multinationellt företag i Norge. Huvudingrediensen är rötskadade granstockar, det är det som ger vaniljsmaken. Men den ruttna granveden kommer inom några år troligen att erättas med kodynga, som är betydligt billigare! I alla fall som vaniljdoft i parfym och hårvårdsprodukter.
Den amerikanska finanstidningen Wall Street Journal skriver:
Trots de senaste årens rop på en återgång till "naturlig mat"har de flesta amerikaner blivit så tillvanda till massproducerade livsmedel med konstgjorda smaktillsatser att allt annat smakar konstigt.
När jag nyligen var i Skåne läste jag kontaktannonserna i Sydsvenskan. Undrar hur många män som nappade på den här:
Jag är en tjej på 44 år, mina intressen är att shoppa och gå på krogen.
Visst åks det på tok för lite buss. Lars Thomsson (c), kommunalrådet, förklarar i en krönika varför det inte lär bli någon utökning av kollektivtrafiken på Gotland. Det blir för dyrt och det är för få som åker. Han påstår att det finns busslinjer som bara har två passagerare i snitt, men det tror jag inte på. Men kanske menar han att vissa turer har så få passagerare?
För många år sen reste jag och mina två äldsta döttrar under en månad runt hela Turkiet i buss. De långa huvudlinjerna trafikerades av moderna, luftkonditionerade bussar som det var en fröjd att åka med. På mindre passagerartäta och kortare linjer användes minibussar för cirka åtta passagerare och någonting liknande skulle väl kunna användas även här på Gotland?
Thomssons skriver också att han hoppas att gotlänningarna i praktisk handling verkligen visar att det finns en efterfrågan av kollektivtrafiken och ökar sitt resande.
Thomsson, hur ofta åker du buss från Vänge?
Läser en intressant notis i tidningen. För ett år sen träffades en jägare på Gotland av en hagelsvärm under en kaninjakt. Polisen gjorde en utredning, men i juli år lades den ner. Enligt åklagaren gick det inte att bevisa att jägaren som avlossat skottet hade gjort något brottsligt.
Men nu får polisen och åklagaren bakläxa av överåklagare Marianne Ny, som anser att förhören med de inblandade varit bristfällig. Undersökningen ska därför göras om.
Synd att Marianne Ny inte var överåklagare när det så kallade Vängefallet för ett antal år sedan utreddes. Efter en katastrofalt dålig polisutredning och en lika dålig insats av åklagaren, dömdes en ung man till fängelse för misshandel och ett påstått våldtäktsförsök på en ung kvinna i samband med en dans i Vänge bygdegård.
Överåklagare Ny hade aldrig godkänt den utredningen.
Efter Susanna Kallurs kortkorta häcklopp i OS intervjuades hon i TV. Hon fick en fråga om hur hon tänkte tillbringa resten av kvällen och svarade att hon skulle vara tillsammans med familjen och sin fästman.
Tänk att fästman fortfarande existerar bland de unga! Pojkvän, sambo eller vän trodde jag annars var det enda som gäller i dagens språkbruk. Men Susanna är från Dalarna och där är man kanske mera rädd om det gamla språket.
Finns det fortfarande fästmän på Gotland?
När ni läser det här är OS avslutat och vardagen åter normalt vardagslik. Jag behöver inte längre ideligen avbryta diverse sysslor och springa in till TV-apparaten. Jag behöver inte gå omkring utomhus med hörlurar med TV-ljudet. Jag kan åter äta mina måltider utan ideliga avbrott och till slut kall mat. Hustrun behöver inte längre skrämmas av mina vrål av glädje eller besvikelse. Mina sovvanor blir åter 22.30 - 06.00.
Normala dagar, ett helt vanligt liv.