Fjädrar yrde vid ilsken valdebatt
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det börjar dra ihop sig till både det ena och det andra.
Sveriges EM-kval mot Ungern på fredag.
Snart trattkantarelldags.
VM i dricke om drygt en månad.
Väskindevarpan.
Nya hem eller coq au vin, ungtupparnas öde ska avgöras.
Föredrag för utflyttade gotlänningar i Sundsvall.
Mycket att stå i.
Någon, jag minns inte vem, sade nu i veckan:
Varför bildas det inte ett missnöjesparti för de riktigt svaga? Uteliggare, ensamstående föräldrar, missbrukare, arbetslösa, sjuka...
Dem som i dessa valtider ingen verkar bry sig om.
Den här veckan kommer kandidaterna till ny biskop efter Lennart Koskinen att presenteras.
Jag hoppas på Yvonne Hallin. Hon har i alla fall blivit tillfrågad och finns med bland kandidaterna.
En gotländsk biskop på Gotland, det är verkligen på tiden!
Hönsens valspurt är intensiv, debatterna många och infekterade.
Vid den senaste duellen i hönshusets interna TV råkade Högsta hönsens (Hh) partiledare tuppen Pekka och Feministiskt kackels (Fk) språkrör hönan Hildur ordentligt i luven på varandra. Höga skrik och fjädrar yrde.
Högsta hönsen lovar kraftigt förbättrade villkor för de gamla.
- Vi, alltså jag, som byggt upp den här hönsflocken är värd respekt och kraftigt ökad levnadsstandard, framhöll Pekka bland annat.
Hildur meddelade att hennes parti går till val under parollen Tuppskrället tänker bara på en sak, men sedan tar han inte det minsta ansvar för kycklingarna!
- Vi hönor är väl också höns! förklarade hon högljutt.
- Det är väl inte mitt fel att ni lata hönor ligger kvar på äggen och, hur det nu går till, gör så att det blir kycklingar i dem! skrek Pekka.
Och, som nämnt, fjädrar yrde.
Jag har rest jorden runt några gånger, men i Sydamerika har jag aldrig varit. En resa dit är ett av de framtidsprojekt som jag vill hinna med innan det blir för sent.
2014 ska det bli av. Då är det VM i fotboll i Brasilien och som fotbollsälskare kan jag inte tänka mig något större. VM i fotboll i Brasilien!
Därför har jag nu köpt en kurs i brasilianska. Ja, det är detsamma som portugisiska, men vad det är för skillnad på brasiliansk portugisiska och portugisisk portugisiska vet jag inte. Kanske som svenska och norska?
Ännu har jag inte hunnit med några lektioner, men jag har i alla fall lärt mig säga Olé, onde estao as banheiro masculino? (Hej, var är herrtoaletten?).
En nog så viktig fras när jag 2014 fyllt sjuttiofem år.
Fast jag oroar mig inte så mycket för mitt eget åldrande. Det får bli som det blir. Men jag har ändå kommit på mig själv med att ibland notera saker som kan tyda på att jag börjar bli riktigt gammal. En dag kunde jag till exempel inte komma ihåg vad mitt näst yngsta barnbarn heter. Jag funderade och funderade, men till slut blev jag tvungen att fråga min nio år yngre hustru.
Albin, tur att du ännu inte kan läsa, för då hade du nog aldrig förlåtit din morfar!
På tal om åldrande så har min far nu fyllt 97 år.
När han var här hos mig i somras drabbades han av en stroke och hans balans, närminne och orienteringsförmåga försämrades märkbart. Han är nu hemma i Lomma igen och hemtjänsten har utökat sina insatser så att han ska kunna bo kvar hemma.
Så långt är allt gott och väl. Men så är det det här med maten. Lomma kommun har, precis som Gotlands kommun antar jag, ett avtal med ett företag som tillverkar och levererar färdiglagad mat i portionsförpackningar som sedan bara är att värma. Den maten vägrar pappa äta.
- Potatisen är ofta bara halvkokt, är ett av hans klagomål.
Han skulle helst vilja ha mat från en restaurang i ett äldreboende i närheten, men hemtjänstpersonalen får inte hämta mat där för då bryter de mot kommunens avtal med företaget som levererar halvkokt potatis. Däremot kan hemtjänsten köpa hem färdiga matförpackningar från livsmedelsaffären. Den maten tycker pappa om och den är dessutom betydligt billigare!
Har Gotlands kommun ett lika dåligt avtal för den mat de tvingar på de gamla?
Denna ljuvliga morgon, den bästa av alla årstider, cyklar jag som vanligt ner och badar.
Svalorna samlas i stora flockar inför den stora flytten till mellersta och södra Afrika. Det är fortfarande sjutton grader i vattnet och det dröjer säkert minst en månad innan det är dags att byta till långbyxor.
Efter frukost går jag ut i solskenet och tar fram en stenvarpa. Ett kast, pinnen omkull och stenen ligger kvar.
Erik Axel Karlfeldt:
Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svaga kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen
och vitt av liljor älvens bröst.