Här försvinner ett stycke gotländsk historia
Foto: Bengan Zettergren
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var vintern 1973-1974, Age Franking, den legendariske sportjournalisten på den här tidningen och även under många år en röst i radion, var oftast speaker.
Det var så kallt ibland att det inte gick att anteckna med bläckpenna, utan det var blyertspenna som gällde. Det knepet lärde man sig snabbt.
Jag var ung, jag var frilansande sportreporter på den andra tidningen. Och jag skrev och fotograferade ofta matcherna i Roma de här fredagskvällarna.
Roma IF bjöd också oss gotlänningar på stormatcher. Kinas landslag var här, och framförallt London Lions. Då kom till och med den legendariske sportjournalisten Leif Nilsson från Expressen till Klostervallen för att skriva.
I London Lions spelade tre svenskar: Tord Lundström, Leif "Honken" Holmqvist och Ulf Sterner.
London Lions ägdes av Detroit Red Wings i NHL, men kuskade runt i Europa och spelade 72 träningsmatcher under säsongen 1973-1974. NHL hade blickarna mot Europa och ville etablera sig här redan då.
Det gick inget vidare. Det var en föga glamourös tillvaro för stjärnorna i laget som oftast spelade på mindre platser. London Lions överlevde också bara den här säsongen.
Men för Gotland och Roma var det en fantastisk upplevelse. Framförallt att få se de tre supersvenskarna som var i slutet av sina karriärer.
Hur det gick i matchen har jag ingen aning om. Det är inte speciellt viktigt.
Vad skriver jag nu det här för?
Jo, rinken i Roma går nu i graven verkar det som. Grävskoporna har slitit upp rören, och nu ligger rinken där som ett monument från en flydd tid.
Så väldigt tråkigt.
Nu pratas det om plastis i stället.
Låter inget kul.
Nästan så att man får en tår i ögonen när man minns tillbaka hur gemytligt det var de här fredagskvällarna. "Skink-Ivan" Gustafsson ledde hejaklacken och det var en stor folkfest.
En tid som aldrig kommer tillbaka.
I morgon missar jag inte Pugh Rogefeldt och Gotlandsmusiken på Wisby Strand. Hade egentligen helt andra planer, men har styrt om lite i programmet. Det är inte ofta Pugh visar upp sig på scen på hemmaplan, så det gäller att ta tillfället i akt.
Mycket mer om Pugh kan ni läsa på Magnus Ihreskogs sidor som dagen till ära är omdöpt från 2sidor till 3sidor. Intervjun med Pugh är nämligen extra lång. Jag har tjuvläst lite, det är en jättebra intervju.
Oj, vad svar det kom in till vår Egypten-tävling. Jag hade räknat med att kanske tusen skulle hänga med under hela september. Men vi fick in 4 537 tävlingstalonger.
Gotlands Medias vd Marie Ahlgren drog Lisbeth Andreassons tävlingskupong ur den gigantiska pappershögen. Och eftersom alla hennes svar var rätt betydde det att vinsten var klar. Sjätte mars nästa år bär det i väg till Hurghada i Egypten för en vecka i solen på fyrstjärnigt hotell för Lisbeth med sällskap.
Mer om vinnaren kan ni läsa längre fram i dagens tidning.
Den här succén ger givetvis mersmak. Jag kan nästan lova att vi kommer tillbaka med en liknande tävling nästa år. Häng bara med i GT så får ni veta när.
I morgon skulle John Lennon ha fyllt 70 år. Undrar hur Lennons musikaliska utveckling hade sett ut om inte tokstollen Mark Chapman skjutit ihjäl honom med fyra skott i ryggen för nästan 30 år sedan?
Veckans skiva: "Going Back" med Phil Collins. 59-årige Phil Collins har spelat in en platta med låtar som han själv har vuxit upp med. Det är mycket soul. Och det är bra.
Det känns som om det har hänt hur mycket som helst den här veckan. I onsdags var det stortorgdag i Hemse. Solen gjorde att det blev en större folkfest än de senaste åren.
GT var på plats, träffade läsare, fick mycket ros och lite ris. Det är bra att alla har en åsikt om tidningen. Och det har ni.
Trevlig helg!