Hemma i soffan är det väl okej att mula
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hur gör du när du äter chips?
* * *
Jag googlar på "beteende" och läser sen om allsköns avarter: psykopatbeteende, anorexibeteende, svinigt, lättfotat och våldsamt beteende.
Jag läser om det förargelseväckande: Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.
Jag söker utan någon annan anledning än att få en referens. Det forskas ju så mycket och det skrivs ännu mer, men ingenstans står att läsa om chipsbeteendet.
Jag tycker om chips. Det är inget jag hymlar med. Jag tycker det är bra mycket godare än både mangold och blodpudding. I alla fall godare än blodpudding för det är bland det det vidrigaste jag vet
Jag äter inte chips särskilt ofta men jag gillar hur det knastrar och kraschar och i sommar har jag fått en ny favorit, Icas grillchips, hårda och salta.
Jag har försökt äta chips belevat och graciös. Har försökt hålla mig i skinnet och äta med elegans för jag är ju rätt civiliserad och anser mig kunna föra mig i både slott och koja.
Hur det gått?
Det som börjar med att jag tar ett chips i taget och stoppar i munnen, hemma vid tv:n eller på kalas, övergår alltid till att ta tre, fyra stycken åt gången för att sen fylla hela handen och trycka in i truten för att till sist sätta påsen mot munnen och liksom dricka ur de sista smulorna med transfett.
Det har hänt att jag varit på fester där jag, när chipsbyttorna åkt fram, snabbt ställt mig vid dem och vänd mot väggen för att ingen ska se (för en aning skäms jag ju) mulat in så mycket som möjligt på en gång för att…ja, för att vadå?
För att inte…ja, fan vet.
Det saknas ju som sagt forskning.
Efteråt är tänderna fulla av klägg och fingrarna också och allting smakar utter och jag längtar efter en tandborste och kallt kranvatten.
När jag gick i högstadiet fanns en godisautomat i korridoren. Där kunde man köpa en liten påse grillchips för 50 öre och det gjorde jag. Inte särskilt sällan.
Kanhända började allt där, på lunchen mellan matten och OÄ:n.
Hemma i soffan, särskilt de få stunder jag är ensam där, är det väl okej att mula.
Men på kalasen kan det vara lite genant att tömma skål efter skål. Det är ju alltid nån som ser.
Kolla han där, FAAN vad han äter chips!