I år sa jag stopp. Men fick ge mig. I vanlig ordning. Det handlar om jordgubbar. Detta överskattade bär. Vi var och handlade på Ica Maxi, tidigt på midsommaraftonen. Trädgårdsarkitekten skulle prompt ställa sig i gubbkön. Jag surnade till och gick ut och satte mig i bilen. Min erfarenhet av midsommargubbar, en solfattig försommar, torde överensstämma med min sinnesstämning.
Och jag fick rätt. Fattas bara annat. Smakprovet skickades rakt ut genom sidorutan, eller via den rättare sagt. För jag hann inte veva ner helt innan jag spottade ut det citronbesläktade bäret. Årets midsommargubbar kan bara beskrivas med dubbelt "s". Sura och svindyra. Hur var då färskpotatisen, ett annat måste? Eftersom frosten jävlades med våra i kolonilotten, så blev det att köpa. Och om jordgubbarna var sura och dyra så var det precis tvärt om med potatisen. Billig som varmvatten på Island och med ungefär samma smak.
Det har under några veckor pågått ett EM i fotboll. Jag studerade lagen innan och förstod att Sverige och Irland skulle få det svårt. Inte helt överraskade fick jag rätt. Men gick samtidigt på en ordentlig nit beträffande Holland. Trodde att laget skulle vara med och slåss om medaljerna.
Jag har en teori om varför det gick så dåligt för gamla Svedala. Tröjorna! Det går inte att ställa upp med mörkblå tröjor med ett gult band över. Det håller inte ens mot ett medelmåttigt lag som Ukraina. Någon jävla stil får det allt lov att vara. Man hade slängt det fula plagget mot England, men efterdyningarna satt i. Jag begriper inte hur man kunde torska mot ett så profillöst lag. Med Wayne Rooney på läktaren skulle till och med Hammarby spela jämnt mot engländarna.
Om vi ska snacka profiler, så fanns det några under EM:et, portugisen Cristiano Ronaldo, italienaren Andrea Pirlo och Zlatan. Tänk vilken grannlåt vi bjudits om Zlatan lirat i exempelvis Italiens elva, uppbackad av Pirlo. Jag ryser när jag tänker på, den alltid lika sorgsne, Pirlos straffspark mot England. Den iskalla chipen har fastnat på näthinnorna för all framtid.
Huka er duvor, kungen och Silvia kommer! Denna varning var befogad innan kungaparets besök härförleden. Silvias enorma hatt kunde bli en måltavla för Visbys duvor. Guano på drottningens huvudbonad, det får bara inte ske. Monarkin måste skyddas. Här var vägen mellan tanke och handling kort. "Någon" tog beslutet: duvorna måste bort. "Jägare" skred till verket och skandalen var ett faktum. Om det var samma nimrod, som sköt skallen av den nyfikna räven vid S:t Görans ruin i vintras, vet inte jag. Och nu börjar kajorna trilla av pinn. Ekokommun Gotland är en farlig plats.
Hur är det med läskunnigheten, Gotlandshems hyresgäster? För en månad sedan utgick en skrivelse med vad man får och inte får kasta i soprummets behållare. Det är dessutom avbildat på respektive lucka. Självklara saker, ändå tvingas vaktmästarna varje morgon ta hand om skräp som har slängts på golvet. Ett par exempel. En morgon låg där en julgransfot och en trasig dator. Enligt ett vittne ditfraktade av en kvinna med barnvagn.