I dag skulle Jan-Emanuels hyra vara rena fyndet
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Många Visbybor drar förstås nytta av detta. I går hade vi en artikel där vi berättade att en lägenhet på hundra kvadrat hyrs ut för 25 000 kr. Ändå är det ett kompispris. Personen som hade hyrt ut hade kunnat få 40 000 kr. Alla som är sent ute är desperata efter att hitta ett boende och är beredda att betala vad som helst.
För två år sedan blev det en enorm debatt när s-politikern Jan-Emanuel Johansson ville ha 35 000 för att hyra ut sitt hus på Södra Murgatan. Det kallades för en oskäligt hög hyra. I dag skulle det ses som rena fyndet.
Däremot tycker jag att veckan ligger helt fel. Naturligtvis är veckan efter midsommar den bästa. Nu stör Almedalsveckan den vanliga turismen.
I morgon fyller Gotlands störste idrottsman genom tiderna, Håkan Loob, 50 år. Otroligt så fort tiden går.
Minns det som i går när jag träffade honom i Karlskrona 1977 dit han flyttade från Slite för att inleda sin sagolika karriär. Jag var utsänd av tidningen på andra sidan gatan för att berätta om Håkans nya liv. Då gick han i skola och spelade hockey. Redan då förstod alla att Håkan Loob hade det där lilla extra. Sedan gick resan vidare till Karlstad och Calgary innan han återvände till Värmland, där han nu bor, lever, jobbar och fortfarande vårdar sin gotländska med den fina Slitedialekten.
Att Håkan Loob skulle bli en av Sveriges största NHL-spelare genom tiderna var det däremot ingen som hade trott. Han hade egentligen inte de fysiska förutsättningarna.
Men vilja och ett snabbt huvud räcker långt. Och det har Looben så att det räcker och blir över. Och det är det som har tagit honom vidare i karriären. Nu är han klubbdirektör i Färjestad, som är Sveriges rikaste idrottsförening. Han jobbar för att det ska bli en Europaliga. Och det kommer han säkert att lyckas med, även om jag själv tycker att det låter helt ointressant.
Själv minns jag Håkan Loob allra bäst från VM i Wien 1987. Sverige tog sitt första VM-guld på 25 år. Loob var en av regissörerna bakom kvitteringen till 2-2 mot på den tiden helt omöjliga Sovjetunionen.
Jag var där och bevakade turneringen för en nyhetsbyrå. Guldnatten var jag på fest på nattklubben Queen Elisabeth där hela laget var. Det blev en fest som jag aldrig glömmer. Ingen annan heller som var med, antar jag. Detaljerna får vi ta en annan gång. Kanske.
Grattis Håkan, och välkommen in i 50-klubben.
Uruguay är kanske inte fotbolls-VM:s bästa lag. Men de har den finaste nationalsången.
I Södertälje var det år av kommunala strider innan Björn Borg till slut fick en liten promenadväg uppkallad efter sig.
I Hudiksvall gick det fortare för kallblodet Järvsöfaks, som alltså är en häst, att få en väg uppkallad efter sig. Utanför den hage där pensionären numera tillbringar sina dagar heter vägen numera Järvsöfaks Väg.
Det är skillnad på tennisspelare och travhästar.
Jag har väl inte direkt varit någon stor supporter av boendeparkeringen i innerstaden. Men nu efter en månad tycker jag att det är toppen. Det har aldrig varit så lätt att få parkeringsplats innanför murarna som nu.
Tiljans, trav eller VM-fotboll, det var hela frågan i tisdags. Det blev Tiljans, eftersom det med åren har blivit en tradition. Det är dessutom tillsammans med Lucia det största GT-arrangemanget. I fjol ösregnade det, i år var det så varmt det kan bli.
Rolf Wahlgren, som varit med sedan Sigge Fürsts tid, gjorde debut som programledare och klarade sig som väntat väldigt bra. Han passade dessutom i storebror Tommys fina röda kavaj. Det hade jag aldrig trott.
Tiljans var tillbaka på Paviljongsplan, det kändes rätt.
Bra klass på artisterna - men, det hade inte skadat med lite äldre talanger också. Nästa år kanske?
2 000 kom och tittade. En bra publiksiffra med tanke på den tuffa konkurrensen.
Trevlig helg!